Är man onormal om man gillar sina föräldrar när man är 14 år?
Är det normalt att ha det jobbigt med sig själv när man är i tonåren och är det onormalt att gilla sina föräldrar under ungdomsåren? Måste tonårstiden vara "besvärlig"? Det är några frågor som Helene Östgård-Ybrandt, Umeå universitet, söker svar på i sin avhandling.
Hur ser ungdomar idag egentligen på sig själva och vad har de för minnesbilder av hur deras föräldrar bemött dem tidigare i livet? Hur ser relationen ut mellan de inre själv- och föräldrabilderna, påverkar ungdomens självbild uppfattningen om föräldrarna eller är det uppfattningen om föräldrarna som påverkar ungdomens självbild? Är det så att vilken självbild man har påverkar förekomsten av problem av olika slag under ungdomsåren? Det är exempel på frågor som Helene Östgård-Ybrandt sökt svar på i sin forskning om den normala ungdomsutvecklingen för pojkar och flickor i åldrarna mellan 12-18 år.
Forskningsresultaten visar entydigt att det gamla uttrycket “storm and stress” för ungdomsåren inte gäller. Istället visar forskningen att dagens ungdomar har sina föräldrar som förebilder och att de gillar sig själva. Det normativa i alla åldrar, för både flickor och pojkar, är en positiv självbild och positiva inre bilder av föräldrarna, där bilden av modern är något mer positiv än bilden av fadern. Det viktigaste för att man i tonåren ska ha en positiv självbild är att man har haft en mamma som har visat kärlek och omsorg och en pappa som har stått för gränssättning. En sådan kombination av föräldraomsorg ger inte bara en positiv självbild under ungdomsåren utan bidrar också till att “vaccinera” ungdomen mot svårare psykiska problem som aggressivitet, nedstämdhet och kriminalitet.
Det är alltså viktigt för självbilden hur barndomen varit. Östgård-Ybrandts forskning visar också att det är lika sant att en positiv självbild under tonåren gör att man ser mera positivt på sina föräldrars agerande tidigare i livet. Medan en ungdom med en negativ självbild upplever att föräldrarna har varit mer klandrande, aggressiva och inte brytt sig om dem.
Ett mera negativt mönster av inre själv- och föräldrabilder återfinns i andra ungdomsgrupper, till exempel i gruppen ungdomar med psykologiska och sociala problem med ett antisocialt beteende och speciellt hos flickorna i den gruppen. Ungdomar från Statens institutionsstyrelse, SIS, behandlingsenheter har ingått som en jämförelsegrupp och ett avvikande mönster har visat sig finns i den gruppen av ungdomar.
En av slutsatserna är att det är mycket viktigt att ge barn och ungdomar en positiv självbild. Vuxna i alla sammanhang där barnet vistas, i familjen, i skolan och i fritidsverksamhet behöver gemensamt hjälpas åt för att bidra till att barnet/ungdomen ser positivt på sig själv.
E-publicering av avhandlingen finns på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184
Fredagen den 13 februari försvarar Helene Östgård-Ybrandt, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Self-concept, inner residue of past relationships and social functioning in adolescence. A study of age and gender differences in groups of normal and antisocial adolescents. Svensk titel: Självbild, inre bilder av tidiga relationer och socialt fingerande under tonårstiden. En studie av ålders och könsskillnader i normala och antisociala ungdomsgrupper.
Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsalen, Polishögskolan.
Fakultetsopponent är docent Rolf Holmqvist, Institutionen för psykologi, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Helene nås på:
Tel: 090-786 61 97
E-post: helene.ostgard-ybrandt@psy.umu.se
