Så drabbas barn av passiv rökning
Barn till rökare har nikotin i kroppen, även om föräldrarna röker utomhus med stängd dörr. Det framgår av en studie som redovisas i en doktorsavhandling av distriktssköterskan och folkhälsovetaren AnnaKarin Johansson vid Linköpings universitet.
Att gå ut och röka med stängda dörrar och fönster är dock det klart bästa sättet att skydda sina barn från passiv rökning. Föräldrarna till 216 av 366 barn i 2-3-årsåldern tillämpade den metoden. Men inte ens den ger ett fullgott skydd. En mätning av cotininhalten (en nedbrytningsprodukt av nikotin) i urinen indikerade att dessa barn hade dubbelt så mycket nikotin i kroppen som barn till ickerökare. I de hem där de vuxna rökte inomhus hade barnen omkring femton gånger så höga halter som ickerökarnas barn.
En annan studie, baserad på 1 600 enkätsvar från föräldrar med barn 1-2 år, visar samband mellan passiv rökning och luftvägsbesvär hos barnen. Signifikanta skillnader kunde konstateras när det gällde “pip i bröstet” och långvarig hosta.
En jämförande studie på vuxna utan barn och föräldrar med små barn respektive skolbarn, visar att ganska få slutar röka när de får barn, men att många däremot ändrar sitt rökbeteende.
I avhandlingen analyseras också föräldrarnas attityder till passiv rökning. En enkät bland 300 rökare visar att de flesta ansåg att passiv rökning var skadligt för barnen, men inte visste varför. Många var missnöjda med mödra- och barnhälsovårdens förebyggande arbete mot rökning.
– Personalen vill nog undvika pekpinnar, men ibland är man kanske lite för försiktig, säger AnnaKarin Johansson.
Hon föreslår fortsatt forskning för att klarlägga sambanden mellan olika grad av exponering för tobaksrök och konstaterade symtom och sjukdomar hos barnen.
Avhandlingen heter Passive Smoking in Children – the importance of parent’s smoking and use of protective measures.
Kontaktinformation
AnnaKarin Johansson, avdelningen för pediatrik, kan nås på tel 013-228514, e-post anjoh@imv.liu.se.
