Tema

Enkla diagram kan avgöra om arbetsmarknadspolitiska åtgärder påverkar arbetslösheten

Det är ofta svårt att fastställa om en arbetsmarknadspolitisk åtgärd verkligen orsakar en förändring i arbetslösheten, t ex genom att minska tiden i arbetslöshet. Skälet är att man i allmänhet inte kan beakta alla skillnader mellan dem som berörs av åtgärden och dem som inte berörs. Då kan man inte heller utesluta att skillnader i arbetslöshetstider beror på olikheter mellan de två grupperna, snarare än på åtgärden.

Resultat
IFAU-rapporten “A Simple procedure for the evaluation of treatment effects on duration variables” redovisar ett anmärkningsvärt resultat: enkla diagram kan ofta avgöra om en åtgärd har påverkat arbetslösheten, även om man saknar information om egenskaperna hos de personer som berördes respektive inte berördes av åtgärden.

Metoden har testats i Nederländerna. Där har man bl a använt den för att studera sänkningar av arbetslöshetsersättningen för dem som inte i tillräcklig omfattning uppfyller kraven på att söka jobb. Man visade att sänkningarna orsakade kortare arbetslöshetstider, genom att motivera de arbetslösa att söka arbete mera intensivt.

Metod
Om man vill undersöka om en åtgärd minskar tiden i arbetslöshet behöver man studera personer som har gått från arbetslöshet till jobb. För dessa krävs information om arbetslöshetsperiodens början och slut, samt tidpunkten för åtgärden för dem som har berörts av den. För alla personer som var arbetslösa lika länge ritas en kurva som visar hur stor andel av dem som vid olika tidpunkter berördes av åtgärden. I samma diagram ritas motsvarande kurvor för grupper med andra arbetslöshetstider. Om sambandet mellan övergång till jobb och åtgärden är positivt, kommer kurvor som avser korta arbetslöshetstider att ligga överst – ju kortare arbetslöshet desto högre andel i åtgärd.

Ett positivt samband kan bero på att åtgärden har minskat tiden i arbetslöshet men det kan också bero på speciella egenskaper hos de personer som berörts av åtgärden. I det senare fallet kommer kurvorna att ligga stabilt på ungefär samma nivå vid olika tidpunkter. Skälet är att personliga egenskaper inte ändras särskilt mycket över tiden. Om däremot åtgärden har haft effekt är chansen stor att personerna berörts av åtgärden kort innan de fått jobb, vilket medför att kurvornas lutning ökar kort före övergången. Alltså: åtgärden påskyndar övergången till jobb om i) kurvorna ligger högre ju kortare arbetslöshetstider de motsvarar, ii) kurvornas lutning ökar just före övergång till jobb.

Begränsningar i förhållande till andra metoder
Metoden visar om effekten är orsakad av åtgärden, inte hur stor den är. Den lämpar sig inte för utvärdering av åtgärder som pågår under en längre tid, t ex arbetsmarknadsutbildning. För att fungera bra kräver metoden många observationer. Vid färre observationer kan dock diagrammen ersättas av en mycket enkel statistisk analys.

Rapporten är skriven av Jaap H Abbring, Free University Amsterdam, och Gerard J van den Berg, Free University Amsterdam, Tinbergen Institute och IFAU.

Kontaktinformation
Vill du veta mer? Kontakta Gerard van den Berg (engelskspråkig), tel: 018 – 471 70 82 eller Erik Mellander, tel: 018 – 471 70 87.

Enkla diagram kan avgöra om arbetsmarknadspolitiska åtgärder påverkar arbetslösheten

 lästid ~ 2 min