Tema

Är metaforen bestämmande för den politiska ideologin?

Enligt en rad s.k. kognitiv-lingvistiska och tvärvetenskapliga undersökningar spelar metaforerna en central roll inom den politiska teorin eller med andra ord finns det typiska metaforer för varje politisk-ideologisk riktning.

Christos Pappas undersöker i sin avhandling vilka metaforer som generellt används av ledarna för de partier som representerar vår tids dominerande politiska krafter och ideologier, den socialdemokratiska och den konservativ-liberala, i två länder, Grekland och Sverige, vid millennieskiftet. Han undersöker också om det bland dessa metaforer finns sådana som skiljer partierna åt ideologiskt, dvs. om det finns metaforer som är typiska eller konstituerande för var och en av dessa två ideologiska och politiska riktningar.

Avhandlingens resultat är att byggnads-, organism- och vågmetaforerna, som enligt tidigare forskning var typiska för olika politiska teorier, idag är gemensamma för de undersökta politiska partiernas retorik.

Samhällsingenjörs- och kamrermetaforerna är ett differentierande kännetecken mellan de socialdemokratiska och de konservativ-liberala partiledarnas retorik. De konservativ-liberala partiledarna förkastar kategoriskt socialdemokraternas samhällsingenjörs- eller kamreruppfattning, dvs. deras sätt att bedriva politik genom att basera besluten på statsfinansiell balans och vetenskapliga (främst statistiska) analyser och modeller av samhället och dess sammansättning. I stället för statistiken och sifferkonstruktionerna vill de konservativ-liberala partiledarna sätta individen i centrum för politikens fokus.

När det gäller den svenska socialdemokratin har den tidigare dominerande folkhemsmetaforen ersatts med metaforen om det gröna folkhemmet, samtidigt som en ny metafor, humlemetaforen (metaforen om den svenska ekonomin som på grund av sin stora offentliga sektor inte borde kunna flyga, men likt humlan ändå gör det), används allt oftare av partiordföranden Göran Persson.

Doktorsavhandlingens titel: Metaforer i det politiska språket: En studie av de socialdemokratiska och de konservativ-liberala partiledarnas retorik i Sverige och Grekland vid millennieskiftet.

Disputationen äger rum lördag den 6 december kl. 10.00 i hörsal 7, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är Bo-Lennart Eklund, professor i nygrekiska vid Göteborgs universitet.

Christos Pappas kan nås på telefon 08-16 34 62 (Institutionen för klassiska språk, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post christos.pappas@klassiska.su.se

Är metaforen bestämmande för den politiska ideologin?

 lästid ~ 1 min