Tema

Personligheten har betydelse vid fetma och fetmabehandling

Psykologiska analyser av personlighetens relation till fetma, ätbeteende och hur fetma kan behandlas presenteras i en ny avhandling från Karolinska Institutet.

Fetma är ett snabbt växande folkhälsoproblem och har klassats som en epidemi av WHO. Kunskap saknas fortfarande om de faktorer som bidrar till denna ohälsa, bland annat ingår här psykologiska mekanismer. Orsaker till olika beteende är komplexa och kan vara svåra att analysera.

Med hjälp av en psykologisk analysteknik, Rorschachmetoden, har psykolog Kristina Elfhag vid Karolinska Institutet studerat och karakteriserat personligheter i relation till fetma, ätbeteende och behandlingsresultat.

I studierna kunde flera undergrupper identifieras. Patienter med känslomässiga svårigheter hade mer ätstörningar, periodiska variationer i ätandet, och de uppgav också oftare att kroppshyddan i sig fyllde en meningsfull psykologisk funktion. En helt annan typ av problem vid fetma visade sig snarare ha att göra med svårigheter att klara av krav i vardagslivet. Detta var mer vanligt bland patienter med en lägre socioekonomisk nivå, och yttrade sig även som mer oregelbundna eller kaotiska måltidsvanor. Psykisk ohälsa var inte vanligare vid högre grad av fetma.

Ätbeteende registrerat med en datoriserad ätmonitor studerades i relation till personlighet. Känslomässig respons på yttre stimuli, som även inkluderar ätstimuli, visade sig ha samband med aptit mätt som en högre äthastighet. Psykologisk stressbelastning hade också samband med en högre äthastighet, vilket tyder på att stress kan driva på ätandet.

Det mättnadsskapande preparatet sibutramin (Reductil) prövades under testmåltider. Resultaten visar att patienter med mottaglighet för yttre ätstimuli drog nytta av den ökade mättnadskänsla som läkemedlet gav.

Persolighetsdrag som har betydelse för viktminskning vid fetma kunde identifieras. Avgörande faktorer var fysiska kravtillstånd eller beroendebehov. Dessa faktorer skulle kunna förändras genom behandlingar riktade mot hunger eller ätvanor, såsom ett mättnadsskapande läkemedel eller ett beteendemodifierande program. Störningar i perception och tänkande kan utgöra mer svårbehandlade problem vid fetma. Patienter med sådana störningar gick ner mindre i vikt under behandlingen. Dessa patienter kan ha svårigheter att klara av de krav som ställs på deltagarna i ett beteendemodifierande behandlingsprogram.

Avhandlingens titel:
Rorschach personality characteristics in obesity, eating behaviour and treatment outcome

Författare:
Kristina Elfhag, Institutionen för medicin vid Huddinge Universitetssjukhus, Karolinska Institutet,
tel 08-585 824 78, 073 699 4531 eller mail: kristina.elfhag@medhs.ki.se

Disputation:
Måndag 17 november 2003, kl. 14.00, Föreläsningssal M63, Huddinge Universitetssjukhus.

Hela avhandlingen (pdf) och abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-711-8/

Personligheten har betydelse vid fetma och fetmabehandling

 lästid ~ 2 min