Skolans ekonomi viktigare än läroplanen:Pedagogiska utvecklingsfrågor har svårt att få utrymme
Trots ambitionerna i läroplanen, har pedagogiska utvecklingsfrågor svårt att få fotfäste i skolan. Verkligheten styrs i stället av ekonomi, traditioner och tidsbrist. Det konstaterar Jan Gustafsson vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla i sin doktorsavhandling i pedagogik.
Riksdagen beslutade 1998 att förskoleklassen, skolan och fritidshemmet skulle integreras, som ett led i att förbättra grundskolans första år. Jan Gustafsson har i sin avhandling undersökt hur denna integrering mellan förskoleklassen och skolan fungerat i realiteten.
Traditioner styr
Det visar sig att ekonomistyrningen av skolan och det lokala utbildningssystemet medför att läroplanen får en underordnad position som styrdokument. Det saknas tid till läroplansdiskussioner, vilket gör att pedagogerna ofta tar hjälp av gamla läroplaner och läroböcker i sin pedagogiska planering. Då det dessutom saknas en gemensam pedagogisk värdegrund har lärarna svårt att utveckla en integrerad och gemensam undervisning. Stora delar av skolarbetet utförs i vad Jan Gustafsson kallar “trygga regioner”, där pedagogerna arbetar i enlighet med sin tradition utan att bli ifrågasatta.
Jan Gustafsson vill både visa vilka möjligheter och begränsningar som finns i systemet. Och allt är inte nattsvart. Jan Gustafsson har upptäckt områden där det finns utrymme för förändring och mer integrerad undervisning. Han tror att det i dessa områden går att mjuka upp gränserna mellan olika ämnen, så att en annan typ av pedagogik – som har fler inslag av lek och skapande, arbete i tema eller ämnesövergripande undervisning där elever från olika årskurser jobbar tillsammans – kan få mer utrymme.
“Kokbok” räcker inte
– Det är viktigt att vi redan i lärarutbildningen för in mer resonemang kring själva läraryrket som sådant och den professionelle pedagogen. Många lärarstudenter förväntar sig “en kokbok” för hur de praktiskt ska klara av sitt framtida arbete. Men det räcker inte för dem i det långa loppet. De behöver också kunskaper om hur systemet de ska verka inom fungerar och sitt pedagogiska uppdrag. Dessutom tror jag att lärarna behöver stärka sin kollektiva identitet om en förändring ska vara möjlig, säger Jan Gustafsson, som hoppas kunna föra in fler idéer av det här slaget i HTU:s egen lärarutbildning.
Fotnot
Jan Gustafsson är universitetslektor i pedagogik med inriktning mot didaktik inom yngre skolåldern. Hans avhandling: “Integration som text, diskursiv och social praktik. En policyetnografisk fallstudie av mötet mellan skolan och förskoleklassen” är framlagd på Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan Gustafsson, tel 0521 – 26 48 34, jan.gustafsson@htu.se
