Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

20 oktober 2003

Rödluvan – från sedelärande barnfilm till P-rulle

På sin vandring genom filmhistorien har Rödluvan förekommit i allt från sedelärande barnfilmer till pornografiska fantasier. Filmvetaren Monica Dofs Sundin kartlägger Rödluvans omfattande filmkarriär i en avhandling från Lunds universitet.

I hundra år har Rödluvan haft huvudrollen i ett stort antal filmer.

– Sagan handlar om sexualitet, säger Monica Dofs Sundin som tror att det laddade temat är anledningen till att sagan blivit så populär och tidlös. Franskans “avoir vu le loup” det vill säga “ha mött vargen” är en omskrivning för att en flicka har förlorat sin jungfrudom.

Den första rödluvefilmen var fransmannen och magikern George Méliès Le Petit Chaperon Rouge från 1901. I den och i andra filmatiseringar från samma tid kan man utläsa 1800-talets borgerliga flickideal: Rödluvan är svag och blyg och behöver någon som beskyddar henne. Jägaren är den fadersgestalt som skyddar henne mot den farliga men lockande vargen.

Den mest kända borgerliga versionen av Rödluvan, Bröderna Grimms, är den som haft störst genomslagskraft både inom litteraturen och inom filmen. Den skiljer sig från de första muntliga berättelserna där Rödluvan var kapabel att rädda sig själv. Skiljer sig gör också den franska akademiledamoten Charles Perraults version. Han var först med att nedteckna den sedan längre kända folk- och varningssagan. Hans Rödluva blir uppäten när hon har det dåliga omdömet att gå i säng med vargen efter att vargen tvetydigt uppmanat henne “viens te coucher avec moi”.

Den viktorianska idealbilden av kvinnan och kärnfamiljen började alltmer ifrågasättas och på 1920-30 talen börjar sagans lilla oskuld att ersättas av nya kvinnoideal. I Walt Disneys första Rödluvefilm från 1922 framställs hon som en flicksnärta med bobbat hår. I en fransk 20-talsversion av Alberto Cavalcanti är hon utsatt för en häftig uppvaktning av en lysten varg spelad av Jean Renoir. I 1940-talets filmer framstår hon som showartist och “glödhett” sexobjekt, bland annat i Tex Averys Red Hot Riding Hood från 1943 som distribuerades som underhållning till soldater i krigstjänst.

Alltsedan Disneys och Cavalcantis filmer på 20-talet har sagan framställts erotiskt laddad. Från 1970-talet och framåt har Rödluvan haft roller i olika slags porrfilmer. Unga, godtrogna oskulder blir lovliga byten för män men är även själva “med på noterna”. Men det finns varianter även i porrfilmsbranschen och i 2000-talets The Punishment of Red Hot Riding Hood handlar det om lesbisk, sadomasochistisk porr.

I många rödluvefilmer är det könsbestämda styrkeförhållandet kullkastat. I 1990-tals filmen Freeway med Kiefer Sutherland som vargfigur har stigen förvandlats till en motorväg och Rödluvan till en stentuff brud som själv fixar den efterhängsne vargen.
I slutstriden i sängkammaren slår hon ner mannen som är utklädd till mormor. Filmen är också ett exempel på hur vargen ges en allt viktigare roll i berättelsen.

Ett annat exempel på film med rödluve-tema där vargen får en framträdande roll är i Cape Fear-filmen från 1991. I denna film ges varken Rödluvan eller vargen skulden för det som inträffar.

– Till skillnad från forskningen om de muntliga och litterära versionerna av sagan har filmforskningen tidigare varit begränsad till sporadiska nedslag, säger Monica Dofs Sundin som har analyserat närmare 30 filmer med rödluvehandling och -motiv i sin avhandling.

Kontaktinformation
Monica Dofs Sundin disputerar lördagen den 25 oktober klockan 10.15 i Edens hörsal. Avhandlingens titel är Rödluvan i Filmens tidsålder – sagospår och filmversioner 1901-2001. Hon nås på telefonnummer 026-101782, 0704-661952 eller e-post mds@hig.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera