Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

29 september 2003

Vi och Dom: Religion som skillnadsskapande kategori i det mångkulturella och postkoloniala rummet.

Frågor om kultur, religion och etnicitet kan ses som olika uttryck för en grundläggande problematik. Det handlar ytterst om frågor om makt, rättvisa och jämlikhet, men med en gestaltning inom den kulturella eller religiösa sfären. Därför väcker frågan om de Andras religion påfallande ofta starka känslor.

Kerstin von Brömssen visar i sin avhandling “Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet” att elever i grundskolans senare år har en hög medvetenhet om kulturell och religiös mångfald. Det krävs emellertid ett avancerat översättningsarbete för att överbrygga skillnader och konstruktioner av olikhet. Det är inte alltid detta sker.

Religion framträder i studien, genom elevers tal inom en multietnisk skola, som en tydlig skillnadsskapande kategori mellan Vi och de Andra. Föreställningar om religion reproducerar gränser, särskilt mellan elever med en etnisk svensk bakgrund och elever som själva positionerar sig med en mer eller mindre tydlig muslimsk religionstillhörighet. Att leva med olika erfarenheter och inom olika kulturella språk tycks ge svårigheter till identifikation och man har svårt att finna begrepp med vilkas hjälp man kan förstå varann. Etniskt svenska elevers tal om religion bidrar till att konstruera ett “vi och dom” mellan de elever för vilka religion är en betydelsefull del av livet, och de elever som anser att de nått “längre” utefter samma tids- och utvecklingslinje och således omfattar “modernare” förklaringsmodeller. Tiden användes som en tydlig skillnadsskapande kategori.

Att leva i diaspora framträder som ett särskilt slags medvetande hos intervjuade elever med annan bakgrund än etnisk svensk. De flesta eleverna med en sådan bakgrund talar ofta om sitt ursprungsland som en aktiv referenspunkt, likväl som det föreligger en stark medvetenhet om att man lever utanför detta område. Denna medvetenhet framträder inte minst i talet om den egna religionen.

Vidare visar studiens elevintervjuer att framför allt bristen på utmanande innehåll, samt bristen på bekräftande av den egna identiteten, är de två mest distinkta och diskuterade anledningarna till att skolan framstår som “tråkig”. Eleverna efterlyste fler samtal och diskussioner om olika uppfattningar och tolkningar, för att själv kunna känna igen sig och utföra relevanta bedömningar.

Studien uppmärksammar problematiken inom den svenska monokulturella skolan.

Författare: fil.kand. Kerstin von Brömssen,
e-post: Kerstin.von.Bromssen@ped.gu.se, telefon: 031-773 22 27,
mobil 0709-50 78 48, fax 031-773 22 44.
Avhandlingens titel: “Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet.”

Avhandlingen försvaras fredagen den 17 oktober 2003, klockan 09.15 i sal D3:50, Pedagogen, Frölundagatan 118, Mölndal.

Handledare: Fil dr. Mekonnen Tesfahuney, Karlstad Universitet.

Fakultetsopponent: Docent Ann Sofie Roald, Malmö Högskola, Internationell Migration och Etniska Relationer.

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera