Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

18 september 2003

Vem är dyslektiker?

Hur många som har dyslexi beror på hur man definierar begreppet. De studier som ingått i avhandlingen har utgått från att dyslektiker främst har fonologiska problem. Problemen visar sig oftast genom långsam och stakande läsning. Det går helt enkelt trögt att läsa. Man får anstränga sig för att få ihop bokstäverna vid läsning, det blir därför inte mycket energi över till att förstå det budskap som finns i texten.

Avhandlingen handlar om att utreda dyslexi och de svårigheter som uppstår när man skall avgöra vem som är dyslektiker och vem som inte är det. Studierna är genomförda bland elever på särskilda ungdomshem, i en familj med förhållandevis många individer med läs- och skrivsvårigheter samt i en grupp ungdomar som tidigt (årskurs 3) under skolåren hade svårigheter med skriften.

En vanlig uppfattning är att det finns många ungdomar på särskilda ungdomshem som har problem med skriften, i många fall uppfattade som dyslektiker. Detta har ibland antagits vara en starkt bidragande faktor till att man hamnar på dessa institutioner. Att misslyckas inom skriftens område (kanske det som i allmänhet betraktas som det viktigaste att lära sig i skolan) kan leda till en känsla av utanförskap vilket i sin tur kan leda till olika typer av beteendeproblem.

Beskriver man dyslexi som att en person har svårigheter med att läsa och/eller skriva visade även våra studier att många hade dessa problem. När vi utgick från en mer specifik beskrivning (fonologiska svårigheter) blev andelen dyslektiker betydligt mindre (ungefär samma procentsats som bland ungdomar i allmänhet). Orsaken till att så många av eleverna på särskilda ungdomshem hade någon form svårigheter med skriften på dessa institutioner berodde snarare på uppväxtmiljö och skolgång än att alla med läs- och skrivsvårigheter har dyslexi.

Svårigheterna med att avgränsa dyslexi påverkar naturligtvis de resultat som kommer fram inte minst i genetiska studier. I avhandlingen genomfördes en genetisk analys av en familj med hög frekvens av dyslexi. Resultaten visade inga statistiska samband med specifika gener eller områden på kromosomer för dyslexi. Några områden på kromosomer (kromosom 6 och 13), som tidigare studier hittat samband för dyslexi, visade svaga samband även i vår studie. Utökning av antalet individer och familjer är dock nödvändigt för att kunna uttala sig med större säkerhet angående sambandet gener-dyslexi.

Att fonologiska svårigheter är kärnan i dyslexi är allmänt accepterat i Sverige och övriga världen. En ytterligare avsikt med denna avhandling vara att studera om fonologiska problem kvarstår över lång tid bland personer som tidigt (årskurs tre) uppvisade dessa svårigheter. Om så är fallet är det en mycket viktig faktor att studera vid undersökning av dyslexi. Studien visade att övervägande delen av de individer som haft dessa svårigheter som barn även hade kvar problemen i vuxen ålder.

Sammanfattningsvis är det förmodligen andra faktorer än dyslexi som är avgörande när det gäller orsaken till att ungdomar hamnar på särskilda ungdomshem. Att studera genetik och dyslexi kräver en mycket noggrann avgränsning av dyslexi för att eventuella samband skall vara trovärdiga. Test som belyser den fonologiska förmågan skärper möjligheten att avgöra vilka som är dyslektiker något som är en förutsättning för att kunna hjälp dessa individer på bästa sätt.

Avhandlingens titel: Phonological dyslexia. Cognitive, behavioural and hereditary aspects
Avhandlingsförfattare: Idor Svensson, tel. 0470-18574 (bost), 0470-708 685 (arb.)
e-post: Idor.Svensson@iped.vxu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Pekka Niemi, Åbo universitet, Finland

Tid och plats för disputation: Fredagen den 26 september 2003 kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera