Tema

Mer gympa i skolan ger bättre skolresultat visar avhandling

– Barns motoriska utveckling går att påverka i skolan. Det har betydelse hur mycket och vilken idrottsundervisning barnen får i skolan. Barn som får röra sig mer klarar också skolarbetet bättre. Det säger Ingegerd Ericsson som den 19 september disputerar på avhandlingen ”Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer En interventionsstudie i skolår 1-3” vid Lärarutbildningen på Malmö högskola. – Nu kan man som politiker inte längre svara att vi får se vad forskningen säger utan mina resultat visar tydliga positiva effekter av mer idrott och rörelse i skolan. Därför hoppas jag att idrottsämnet får större plats på schemat.

Ingegerd Ericsson har arbetat 25 år som idrottslärare på en skola i Lund. Under åren vidareutbildade hon sig till speciallärare och intresset väcktes successivt att fördjupa sig.
– Under stora delar av 90-talet gjorde också skolsköterskan Helene Rafstedt-Johnson och jag motorikobservationer på alla barn som började skolan för att vi på ett tidigt stadium skulle hitta barn som behövde motorisk stimulering och tidigt kunna sätta in extra resurser. Då hade jag redan skaffat mig användbara kunskaper om barns motoriska utveckling och i vilken ordning den utvecklingen sker. På det sättet var det mycket lättare att anpassa olika rörelser till enskilda barn.

NEDSKÄRNINGAR UNDER 90-TALET
– Något som skrämde mig under 90-talet var de uppenbara nedskärningar idrottsämnet utsattes för både på grundskolan och i gymnasieskolan i hela Sverige.
Det var mot bakgrund av idrottsämnets neddragningar som Ingegerd Ericsson kom i kontakt med det s.k. Bunkefloprojektet. Ett projekt som i stort går ut på att barnen på Ängslättsskolan i Bunkeflostrand har en timme gymnastik/idrott varje dag i stället för två timmar per vecka. Elever som vid skolstarten observeras ha motoriska brister erbjuds dessutom extra motorisk träning i en mindre grupp. Inte bara skolan är involverad kring den ökade idrottsundervisningen utan också föreningslivet. Kring detta har också knutits en mängd forskningsprojekt varav Ingegerd Ericssons är ett. Övriga rör bland annat forskning kring benskörhet och barn med koncentrationssvårigheter.

TRE FRÅGOR
Ingegerd Ericsson har i sin studie ställt tre grundläggande frågor
* Förbättras barns grovmotorik med mer fysisk aktivitet och extra motorisk träning,
* förbättras barns koncentrationsförmåga med mer fysisk aktivitet och extra motorisk träning och
* förbättras barns skolprestationer i svenska och matematik med mer fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan?

Ingegerd Ericsson har följt totalt 251 skolbarn under tre skolår. Hon har delat upp gruppen så att 2/3 verkligen fått fem timmar fysisk aktivitet i veckan och elever som behövt det dessutom en extra timme motorisk träning medan 1/3 av barnen enbart fått de obligatoriska två timmar fysisk aktivitet per vecka. Via motorikobservationer av barnen och enkäter till lärare och föräldrar har hon försökt besvara sina tre grundfrågor.

POSITIVA RESULTAT
– När det gäller den motoriska utvecklingen visar studien på mycket positiva resultat. Barnen som fått fem timmar gympa i veckan har bättre balans och koordination. De kan exempelvis kasta och fånga bollar bättre, hantera handredskap, hoppa över hinder m.m. mycket bättre än den grupp som enbart fått två timmar gympa.
– Studien visar också att de största vinnarna är de som hade stora motoriska brister när projektet startade. Barn som skulle behöva extra stimulans i jämförelsegruppen går knappast alls framåt vad gäller den motoriska utvecklingen när de enbart får två timmar gymnastik i veckan.
– Ett annat viktigt resultat är att den ökade fysiska aktiviteten haft klar positiv inverkan på övriga resultat i skolan. De som haft fem timmar fysisk aktivitet och motorisk träning har bättre resultat på flera delar av de nationella proven i svenska och matematik i skolår 2 än elever i jämförelsegruppen. Resultaten pekar på att ökad fysisk aktivitet kan påverka skolprestationerna, särskilt när det gäller skriv- och läsförmåga, rumsuppfattning och taluppfattning. Här behövs dock fler kontrollerade studier för att kunna dra generella slutsatser.

ARGUMENT FÖR STÄRKT IDROTTSÄMNE
– Däremot har jag inte kunnat visa att barns koncentrationsförmåga förbättrats med mer fysisk aktivitet. Några säkra slutsatser går inte att dra, men då ska man känna till att gruppen med extra mycket fysisk aktivitet råkade ut för andra olyckliga yttre omständigheter. Det handlade om ombyggnad av gymnastiksalen och flera lärarbyten som i sig kan ha påverkat koncentrationsförmågan.

Ingegerd Ericsson hoppas nu att hennes avhandling ska användas i argumenteringen för ett stärka idrottsämnets position i skolan.
– Jag hoppas och tror att det kommer att hända något på nationell nivå när det gäller tyngden och betydelsen av idrottsämnet. Under tiden hoppas jag att idrottslärare över hela Sverige använder avhandlingen som argument gentemot sina skolledningar så att idrottsämnet får sin berättigade plats. Dessutom borde man fundera över varför specialundervisning i motorik inte automatiskt ges till elever som skulle behöva det när det finns specialundervisning i svenska och matte?

Kontaktinformation
e-post: ingegerd.ericsson@lut.mah.se,
Ingegerd.ericsson@semera.se tel: 040 – 665 81 75

Mer gympa i skolan ger bättre skolresultat visar avhandling

 lästid ~ 3 min