Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

18 augusti 2003

Elmotorn är nyckelntill framtidens energisnåla bilar

Framtidens bil kommer att dra 0,1-0,35 liter per mil. Det kan bli möjligt med bilar drivna av såväl elektriska batterier, hybridmototer som bränsleceller.Max Åhman har i en doktorsavhandling vid Lunds tekniska högskola studerat olika statliga strategier att stödja utvecklingen mot miljövänligare bilar och konstaterar att Japan lyckats bäst tack vare marknadsstöd och framåtseende biltillverkare.

– Transportsektorn står inför stora utmaningar om vi vill leva upp till ambitionen att lång-siktigt sänka utsläppen av växthusgaser till hållbara nivåer. Radikala tekniska förändringar i fram-drivningen av nya fordon (allt från bensintanken fram till hjulet) kommer att spela en viktig roll i ett framtida hållbart transport-system, hävdar han.
De alternativ som är strategiskt intressanta för regeringar och fordonstillverkare att utveckla inom fem till 20 år är (1) den batteridrivna elbilen, (2) hybridbilen och (3) bränsle-cells-bilen. Avhandling har värderat dessa tre tekniska alternativ ur energisynpunkt och även analyserat vilken roll staten har haft i att stödja utvecklingen.
Tvärtemot vad som oftast hävdas i debatten så är inte bränslecellsbilen den självklara fram-tida vinnaren ur energisynpunkt. Avhandlingen visar att alla tre alternativen har lika stor potential till hög energieffektivitet om man räknar från ”källan till hjulet”. Alla tre alternativen har den lång-siktiga potentialen att halvera bränsleförbrukningen jämfört med dagens fordon utan att offra komfort och prestanda. Reduktionen fås genom högre energieffektivitet i framdrivningen. Lägger man därtill potentialen att sänka vikten genom att t ex använda mer aluminium i karossen så är det möjligt att i framtiden tillverka fordon som inte förbrukar mer än 0,1 till 0,35 liter per mil.
För de tre nämnda alternativen är elmotorn den gemensamma komponenten som därför är det allra viktigaste att utveckla.
I USA, Japan och Europa har regeringar sedan i början av 1970-talet på olika sätt försökt stödja utvecklingen av alternativ till bensinbilen. Idag börjar vi se resultatet av c:a 30 års utvecklings–arbete med introduktionen av hybridfordon. Först var Toyota med sin Prius. Japan är idag ledande vad gäller hybridtekniken med ett stort antal fordon ute på marknaden.
Framgången för denna utveckling är en kombination av företagsstrategi (mestadels Toyotas) och ett långvarigt stöd från den japanska staten. Avhandlingen visar att Japan framförallt har fokuserat på att ge stöd till marknadsintroduktion, s k marknadsstöd, och inte så mycket till ren forskning, vilken istället har bedrivits av och inom bilföretagen. Japanska staten stödde framförallt den batteridrivna elbilen men resultatet, framgången för hybridtekniken, är kopplad till elbilsatsningarna. Det långvariga marknadsstödet till elbilar gav bilföretagen chansen att utveckla och testa elmotortekniken som möjliggjorde hybridbilarna.
– Erfarenheterna från den långa utvecklingsprocessen som ledde fram till hybridbilens genom-slag visar att marknadsstöd bör vara en integrerad del av statens roll och det långsiktiga utvecklingsarbetet. Kunskap från marknaden ger viktig feedback till forskningen. Statliga satsningar kan kritiseras för att stödja fel teknik (som i fallet med elbilen), men felsatsningar är en naturlig del i långsiktig teknik-utveckling. Erfarenheterna från ut-vecklings-processen visar dock att flexibilitet och lång-siktighet är nödvändiga ingredienser i statliga program ifall man vill ha möjlighet att rätta till de grövsta fel-satsningarna, säger Max Åhman.

Doktorsavhandlingen ”Cars in Transition – An Assessment of Future Vehicle Technologies” försvarade Max Åhman, Lunds tekniska högskola, den 23 maj 2003.

Kontaktinformation
Max Åhman, miljö-och energisystem, Gerdagatan 13, 223 62 Lund
046 22286 43, 0733-587 411
max.ahman@miljo.lth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera