Fiskestopp krävs för att rädda korallreven
Fiskestopp och kraftigt minskade utsläpp av koldioxid. Det är två av huvudingredienserna i receptet för att rädda världens korallrev. Det skriver en grupp forskare från bland annat Sverige, Australien och USA i senaste numret av vetenskapstidskriften Science. Studiens huvudförfattare är Terry Hughes från Australien och bland övriga författare finns professor Carl Folke och projektledare Magnus Nyström från Stockholms universitet.
Ungefär en tredjedel av världens korallrev är redan allvarligt skadade. Även om reven inte kommer att försvinna helt krävs det en rad omfattande åtgärder och ny typ av forskning för att de inte ska förändras till oigenkännlighet, skriver forskarna. Det behövs bland annat många fler marina reservat där fisk och koraller kan föröka sig i fred. Det gynnar fisket i närliggande områden och gör dessutom så att reven återhämtar sig bättre efter perioder av så kallad korallblekning. Blekning orsakas av förhöjda vattentemperaturer och följs ofta av omfattande koralldöd. I överfiskade områden leder bristen på betande fiskar ofta till att reven blir överväxta av stora alger så att reven återhämtar sig sämre efter att ha drabbats av blekning.
Enbart reservat räcker dock inte, skriver forskarna. Även många “opåverkade” rev i reservat drabbades hårt 1998 när 16 % av världens korallrev dog på grund av blekning. Så de globala utsläppen av växthusgaser måste också minskas drastiskt. Annars kommer korallreven att förändras i grunden, med omfattande socioekonomiska effekter som följd. Korallrev tillhör nämligen världens mest produktiva och artrika ekosystem. De förser bland annat fattiga lokalbefolkningar med mat; skyddar kuster från nötande vågor; lockar till sig inkomstbringande turism och förser läkemedelsindustrin med råmaterial till mediciner.
Korallreven är dock inte fullt så känsliga för förhöjda vattentemperaturer som många tidigare gjort gällande, skriver forskargruppen. En del arter har visat sig vara mer tåliga än andra och korallerna kan anpassa sig i högre utsträckning än man tidigare trott. Frågan är bara om denna tålighet och anpassningsförmåga räcker till när reven dessutom drabbas av annan mänsklig påverkan, som miljögifter, överfiske och övergödning.
Närmare information: professor Carl Folke, tfn 08-16 42 17, calle@system.ecology.su.se eller projektledare Magnus Nyström, tfn 16 17 47, magnusn@system.ecology.su.se
