Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

25 juli 2003

Passionerad spigg ger svar på frågor om evolutionen

Spiggen är guld för forskare med inriktning på evolutionen. Skälen är dels stora variationer inom arten som gäller både utseende och beteende, dels ett passionerat och speciellt parningsbeteende som inte låter sig störas av fångenskap i akvarium. Sedan flera år hålls därför internationella spiggkonferenser. I år står Sverige och Stockholms universitet som värd.

Spiggen, eller storspiggen som den mer korrekt heter, är en fisk som är vanligt förekommande över hela norra halvklotet, såväl i Asien som i Europa och Nordamerika. Dess tre distinkta taggar på ryggen gör att man enkelt skiljer den från andra småfiskar. Vid första anblicken kan spiggen med sin knappa längd av några få centimeter och sin tidvis gråa, anspråkslösa färgdräkt, te sig som en tråkig liten fisk. Så är dock inte fallet. Spiggens många egenheter har lockat och fascinerat forskare i över trehundra år och i spiggens beundrarkrets finner vi kända namn som nobelpristagarna Kondrad Lorenz och Niko Tinbergen. Idag är tillhör spiggen de fiskar som det forskats mest på i hela världen.

Spiggen är en värdfull art i evolutionsstudier. Anledningen är att artkomplexet spigg består av en stor mängd grupper som skiljer från varandra i färgteckning, morfologi och beteende. Denna variation leder forskarna till svaren på frågor som tex. vilka faktorer som är viktiga i en arts evolution, och hur evolution sker i en art.

Spiggen har också ett mycket speciellt parningsbeteende. I över hundra år har forskare fascineras av den dans som spiggarnas visar upp när de skall para sig. Hanen, iförd en vackert rödglänsande dräkt med blåaktiga ögon, kurtiserar den tjockmagade och silverglänsande honan genom att simma i zick-zack framför henne. Tack vare att spiggarna ogenerat lever ut sina passioner i såväl akvarier som i naturen, så har spigg blivit en modellfisk för att undersöka olika aspekter på fortplantning hos fisk.

Tid: 31 juli – 4 augusti 2003
Plats: Tjärnö Marinbiologiska laboratorium

Kontaktinformation
Helena Elofsson
helena.elofsson@zoologi.su.se
070 421 84 57

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera