Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 juni 2003

Depåneuroleptika på gott och ont

Psykospatienters funktionsförmåga och självkänsla ökar när patienten och sjuksköterskan är med och fattar beslut om medicin och behandling även om behandlingen kan medföra obehag och besvärande biverkningar. Detta visar resultat som bygger på registerdata samt intervjuer med patienter och sjuksköterskor.

Patienter med en psykossjukdom behöver ofta behandlas med neuroleptika för att lindra sjukdomens effekter och den ges ofta som långtidsverkande injektioner, depåneuroleptika. Medicineringen kan ge mer eller mindre svåra biverkningar. Depåbehandlingen begränsar patientens möjligheter att själv påverka sin medicinering och för sjuksköterskan som utför behandlingen kan detta kännas konfliktfyllt, speciellt om patienterna inte vill ha injektionen.

Studier om detta presenteras i leg. sjuksköterska Bodil Svedbergs avhandling från Karolinska Institutet. Resultaten är baserade på data från en storstadsregion. Drygt hälften av patienterna var ordinerade neuroleptika fem år efter insjuknandet. En tredjedel av patienterna tog inte sin neuroleptika så som den var ordinerad och drygt en fjärdedel fick den i depåform.

Ojämlika relationer och beroendeställning har betydelse för hur både patienter och sjuksköterskor uppfattar behandlingen och samspelet i vårdsituationen. I studien uttryckte båda parter att de hade begränsade möjligheter att vara med och påverka beslut om behandlingen.

Intervjuerna med patienterna visade att de kände att de förväntades vara följsamma och inte ifrågasätta behandlingen, men studiens slutsats är att patienterna känner sig förnöjsamma. Trots obehagliga sidoeffekter, har medicineringen gjort det möjligt för dem att återhämta sig och fungera i vardagslivet. Patienterna har fogat sig i sina begränsade möjligheter att delta i och påverka beslut.

Intervjuerna med sjuksköterskorna visade att de gärna ville ta större ansvar för patienterna och få möjlighet att tillsammans med dem undersöka och följa upp behandlingen. När sjuksköterskorna har ansvar för patienternas vårdplanering uppfattar de sin relation till patienten som mer jämlik.

Av resultaten framgår att sjuksköterskan och patienten behöver ges delaktighet i depåbehandlingen och att organisationen av behandlingen behöver utvecklas så att den ger varje individuell patient ett stöd som gynnar deras återhämtning.

Avhandlingens titel:
Depåneuroleptika på gott och ont – patienters och sjuksköterskors erfarenheter av långtidsbehandling i psykiatrisk öppenvård

Författare:
Bodil Svedberg, Neurotec-institutionen Karolinska Institutet, tel. 08-87 45 18 eller mail: Bodil.Svedberg@neurotec.ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera