Klimatförändringar i Sverige kopplas till atmosfärscirkulationen
Nederbördsklimatet i Sverige har under 1900-talet genomgått en rad växlingar. Förändringarna kan till stor del kopplas till samtidiga växlingar i cirkulationen i atmosfären över Nordatlanten och Europa. Beräkningar visar också att atmosfärscirkulationen kan få stor betydelse för Sveriges framtida nederbördsklimat. Detta visar resultat som Cecilia Hellström presenterar i sin doktorsavhandling som hon inom kort lägger fram vid Göteborgs universitet.
I avhandlingen finns resultat som visar att en handfull typer av atmosfäriska cirkulationsmönster har avgörande betydelse för hur mycket det regnar i Sverige. Bland dessa mönster kan nämnas den Nordatlantiska oscillationen (NAO), som populärt kallas för Nordatlantens motsvarighet till Stilla Havets El Nino-Southern Oscillation. NAO styr till stor del variationer i västvindarna över Nordatlanten. Höga värden på NAO och därmed starka västvindar ger större mängder nederbörd. Ett annat speglar skiftningar mellan hög- och lågtrycksförhållanden över södra Skandinavien och Brittiska öarna. Mönstren bidrar till variationer i nederbörden som sker från år till år eller från månad till månad, men kan även styra växlingar med mer långvariga effekter. Bland annat resulterade en ökning i västvindarna under mars i mitten av 1960-talet till större nederbördsmängder sedan 1960-talet under mars månad. Under slutet av 1940-talet ökade västvindarna för december månad, som därefter också fått mer nederbörd. Ett större inflytande av högtryckförhållanden över södra Skandinavien under augusti sedan mitten av 1960-talet har gett mindre nederbörd under denna månad.
Studien visar också att förändringar i västvindarna kan ha stor betydelse för framtidens nederbördsklimat i Sverige. Beräkningar visar på en ökning av nederbörden i Sverige och att ökningen blir störst i norra Sverige. Förändringarna beror till stor del på större dominans av västvindarna, men också på större halter av vattenånga i atmosfären. De beräknade förändringarna är ett svar på ökad växthuseffekt, men det är också viktigt att komma ihåg att det förekommer stora naturliga variationer.
För att kunna säga något om framtidens klimat i relation till exempelvis ökad växthuseffekt, finns Globala klimatmodeller (GCM). På grund av dagens begränsningar i datorkapacitet kan dessa modeller endast köras för skalor som är för grova för att vi ska kunna göra scenarier för nederbörden i Sverige. Därför har statistiska modeller med syfte att anpassa resultat från de globala modellerna till Sveriges klimat utvecklats. De statistiska modellerna har räknat om resultat från sammanlagt 17 globala modeller för anpassning till nederbörd i Sverige.
—
Cecilia Hellström, Institutionen för geovetenskaper, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i naturgeografi med avhandlingen “Regional precipitation in Sweden in relation to large- scale climate”. Disputationen äger rum torsdagen den 5 juni 2003, kl. 10.00 i Stora Hörsalen, Geovetarcentrum, Guldhedsgatan 5 A, Göteborg.
Pressmeddelande kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/cecilia_hellstrom.shtml
Cecilia Hellström
Göteborgs universitet
Institutionen för geovetenskaper, Naturgeografi
Telefon: 031-773 28 35
E-post: cecilia@gvc.gu.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
