Folkhemmets och neutralitetspolitikens framväxt och möte med planerna på ett enat Europa
Under 1900-talets andra hälft dominerades den politiska bilden av Sverige och landets omvärldsrelationer av två identitetsteman som båda fått sin ursprungliga formulering av socialdemokratiska regeringsrepresentanter: det nationella välfärdsprojekt som sammanfattande benämnts folkhemmet och den speciella uttolkning av landets alliansfria politik som växte fram under 1950-talet, neutralitetspolitiken.
I sin avhandling Den nationella drömträdgården som Jacob Westberg nu lägger fram vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet analyserar han denna politiska identitets framväxt och inflytande över de Europapolitiska vägvalen fram till beslutet om att ansöka om ett svenskt EG-medlemskap 1990/91. Han undersöker också om denna politiska identitet påverkade även oppositionens (i första hand högerns/moderaternas) Europapolitik och innehåller även en jämförelse med den brittiska debatten kring Europapolitiken.
Undersökningen visar:
• att folkhemstemat och det neutralitetspolitiska temat växte fram som en lösning på vissa till den då rådande dagssituationens sammanhörande problem, men att dessa identitetsföreställningar kom att leva vidare och finna nya tillämpningsområden;
• att den positiva värdeladdningen hos denna speciella politiska identitet och dess betydelse för de Europapolitiska vägvalen endast undantagsvis bekräftades av högerns/moderaternas representanter, men att den moderata Europapolitiken trots detta saknade en alternativ bild av det egna landets utmärkande drag;
• att implikationerna av en politisk identitet kan tolkas olika, men att identiteterna i det svenska och det brittiska fallet ändå hade ett återhållande inflytande på politiken genom att de riktade uppmärksamheten mot frågor som var svåra att förena med ett aktivt deltagande i uppbyggnaden av ett enat Europa;
• att identiteter är både klistriga och töjbara – när regeringen Carlsson i juni 1991 ansökte om ett svenskt medlemskap i EG togs både folkhemmet och neutralitetspolitiken med i packningen ut i Europa.
Doktorsavhandlingens titel: Den nationella drömträdgården. Den stora berättelsen om den egna nationen i svensk och brittisk Europadebatt.
Disputationen äger rum fredag den 6 juni kl. 13.00 i hörsal 11, hus F, Södra huset Frescati. Opponent är Ph.D. Iver Neumann,. seniorforskare vid Norsk Utenrikspolitisk Institutt.
Jacob Westberg nås lättats med e-post jacob.westberg@statsvet.su.se
