Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

2 juni 2003

Den svensk-amerikanska pressen och Vietnamkriget

Doktorsavhandling i historia av Edward Burton

The Swedish-American Press and the Vietnam War handlar om de svenskspråkiga tidningar som fortfarande publicerades i Nordamerika under 1960-talet. Dessa tidningar riktade sig mestadels till utvandrarna som lämnade Sverige innan det andra världskriget. Som regel var dessa utvandrare konservativa, patriotiska och litade på deras politiska ledare. De kritiserade sällan amerikansk utrikespolitik. De betraktade sig själva som amerikaner men de var ändå stolta över att vara svenskar, och såg igen motsägelse i att vara amerikansk såväl som svensk samtidigt.
Min morfar var en av dessa svensk-amerikaner. Han trodde på den amerikanska drömmen, men älskade Sveriges kultur och samhälle. Om någon kritiserade Sverige var han den förste att försvara hemlandsvenskarna. Under sextiotalet reste han flera gånger till Sverige. Varje gång han åkte hit tvingades han svara på vissa hårda frågor om Vietnamkriget. Vad gjorde USA i Indokina? Hur kunde amerikanerna försvara den sydvietnamesiska regeringen, och med sådant våld? Borde han inte, som en svensk-amerikan, stödja den svenska linjen i Vietnamfrågan? Och när morfar reste hem fick han ännu flera frågor. Varför skyddade Sverige amerikanska desertörer och varför erkände Sverige Nordvietnam? Hur kunde Sverige uppträda så fientligt mot en av landets äldsta vänner? Då var det inte alls lika lätt att vara amerikansk och svensk samtidigt. Utvandrarna kände sig tvungna att välja sida: antingen stödde man det gamla hemlandet eller så stödde man sitt adoptivland.
Min avhandling undersöker hur utvandrarnas tidningar kommenterade kriget i Asien samt Sveriges hållning till Vietnam. Under kriget diskuterade den svensk-amerikanska pressen frågor om krig och fred gentemot hur frågorna skulle påverka deras dubbla identitet. Denna avhandling är det första större verk som undersöker den svensk-språkiga pressen efter 1945 i USA, och som använder sig av tidigare opublicerade källor från staten och tidningarna själva. Dessa källor visar att UD försåg utvandrarnas press med nyheter som berättade om konflikten med USA utifrån ett svenskt perspektiv. Självklart beskrev nyheterna Sveriges hållning som fientligt till gamla vänner. UD:s nyheter beskrev Sveriges politik som progressiv och demokratiskt anordnade. Den svensk-amerikanska pressen fick dessa rapporter gratis, och de undanträngde snart oberoende rapporter som skulle ha varit dyrare. De svensk-språkiga tidningarna tryckte detta material mycket flitigt. Påverkades redaktörerna av dessa rapporter så att de stödde Sveriges inställning i Vietnamfrågan?
Jag analyserar tre tidningars behandling av Vietnamfrågan. Dessa är: Seattles lokala Svenska Posten, den regionala Nordstjernan som täckte området New York, samt den ”nationala” tidningen Svenska-Amerikanaren Tribunen som rapporterade för den amerikanska mellanvästern. Jag anser att dessa skilda målgrupper gjorde att tidningarna skapade olika format för att tjäna deras specifika läsekretsar. En tidnings format – om redaktörerna valde att framföra åsikter via insändare, ledare eller speciella skribenter – påverkade tidningarnas ställningstagande till Vietnamfrågan betydligt mer än någon taktik UD skulle någonsin uppfinna.


Avhandlingens titel: The Swedish-American Press and the Vietnam War.
Svensk titel: Den svensk-amerikanska pressen och Vietnamkriget
Disputationen äger rum onsdagen den 11 juni 2003 kl. 10
Opponent: Fil.dr Eva Queckfeldt
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Edward Burton, tel. 031-773 55 09 (arb.), e-post: hiseb@history.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera