Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

28 maj 2003

Antibiotika, kodein och statiner

• I Skåne skrivs det ut mer och bredare antibiotika till barn i områden med goda socioekonomiska förhållanden.• Medelålders kvinnor i Malmö använder ovanligt ofta beroendeframkallande kodeinpreparat.• De nya blodfettssänkande medlen statiner blir inte alltid förskrivna och använda på rätt sätt.

Uppgifterna framkommer i en avhandling från Lunds universitet, skriven av sjukhusapotekaren i Malmö Karin Henricson. Hon har gjort studier på kommun- och kommundelsnivå av dessa läkemedel.

Att barn från bättre ställda områden får mer antibiotika kan bero på att välutbildade föräldrar har lättare att tala för sig vid läkarbesöken, tror Karin Henricson. Men den teorin stämmer inte i Köpenhamn med omnejd, där barn i familjer med hög utbildningsnivå får mindre antibiotika. Antalet läkarbesök är dock högre i Köpenhamn, så en möjlig tolkning är att besöken hos doktorn gör de danska föräldrarna så trygga att de oftare vågar avvakta sjukdomens utveckling.

När det gäller kodein, så handlar det om preparat som Treo Comp, Panocod och Citodon, som i viss mån omvandlas till morfin i kroppen och därför kan ge beroende. Karin Henricson visar att kodein i Malmö oftast förskrivs av privata läkare och oftast till medelålders kvinnor. Det är i socioekonomiskt svaga områden som kodein används mest, och där används också mer lugnande medel som Sobril och Valium.

Sedan studierna gjordes på 90-talet har försök gjorts att minska förskrivningen av antibiotika och kodein i Skåne. Nivåerna har också sänkts, men ligger fortfarande högre än i landet som helhet. Kodeinnivån i Malmö ligger t ex på 14 i stället för 10 dygnsdoser per 1000 invånare och dag.

Statiner, slutligen, har i kliniska prövningar visat sig minska riskerna för död i hjärtinfarkt. Karin Henricsson, som räknat på sambandet mellan statinanvändning i Sveriges kommuner och död i akut hjärtinfarkt, har dock inte kunnat visa någon sådan riskminskning.

– Det kan delvis bero på att vår metod inte varit finmaskig nog. Men det kan också bero på att läkarna skriver ut lägre doser av statinerna än de som använts i de ursprungliga prövningarna. Vi vet också att patienterna inte alltid följer doktorns ordinationer. Här, som vid all annan läkemedelsförskrivning, behövs bättre uppföljning av patienterna, menar hon.

Avhandlingen, som läggs fram den 5 juni, heter Pharmacoepidemiology of antibiotics, weak opioids and statins with special reference to socioeconomic aspects – an ecological approach. Arbetet har finansierats av Apoteket AB och Apotekarsocieteten. Karin Henricson träffas på tel 040-33 36 94, karin.henricson@apoteket.se. En sammanfattning av avhandlingen finns på http://www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl?db=global&fname=med_802.html.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera