Tema

Estetikens och konstens företagsekonomiska relevans

Sedan ett decennium bedrivs forskning och undervisning vid Stockholms universitet av gruppen ECAM (European Centre for Art and Management) kring estetiken och konstens företagsekonomiska relevans. Unga ekonomer kan inom ramen för denna inriktning läsa kurser kring konst och företag. En magisterkurs, internationella curatorutbildningen, har startat med kopplingar till samtliga Stockholms museer och konsthallar och dessutom de främsta i utlandet.

I början av juni disputerar tre doktorander vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet på forskning kring kopplingen konst, estetik och företagande. Här tas den värdeskapande kopplingen mellan vår ekonomi och vårt konstliv på allvar!

För tre år sedan startades forskningsprojektet FLOW, tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan och Handelshögskolan i Stockholm. FLOW-projektet har erhållit finansiellt stöd från Riksbankens Jubileumsfond och de tre nu aktuella doktorsavhandlingarna vid Stockholms universitet är resultat av dess forskning.
Alla tre doktorander har handletts av Pierre Guillet de Monthoux, professor i allmän företagsekonomi vid Stockholms universitet.

DEN BUNDNA FRIHETEN – Om kreativitet och relationer i ett konserthus
Civilekonom Ann-Sofie Köping har studerat hur en symfoniorkester arbetar för att skapa och tolka konst. Vilken företagsledare har inte tyckt att ledarskap är som att dirigera en orkester. Men vem vet egentligen vad ett sånt jobb innebär? Vi tror att konst är lustfylld inspiration, men vad vet vi om arbetet bakom? En symfoniorkester är som ett samhälle i sig, kreativt och skapande med sina specifika relationer och relationella färdigheter. Men vad betyder egentligen detta i praktiken? Vad innebär det att vara en kreativ organisation och att skapa till vardags? Träng in bakom fördomarna och myterna kring en orkester, dess medarbetare och ledare!
Avhandlingen försvaras vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet den 2 juni 2003 kl 13-15.00 i Philipssalen, hus 3 i Kräftriket (Roslagsvägen 101 mittemot Albano).

KAPITULATIONENS ESTETIK
Civilekonom Marja Soila-Wadman intresserar sig för ledarskap i samband med kreativa processer. Nog har vi hört om Bergman och de stora regissörernas skapande, men hur beskriver dessa glassiga bilder på hjältar det som sker i den vardagliga yrkespraktiken i filmens värld?
Med exempel från några konkreta filmprojekt visar författaren på bortglömda aspekter av ledarskap i denna upplevelseindustri. Vill vi lära oss något av denna typ av skapande verksamhet måste vi veta mer om lyssnande, det kroppsliga vardagsslitet med teamet och just kapitulationens estetik.
Avhandlingen försvaras vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet den 3 juni 2003 kl 10-12.00 i Philipssalen, hus 3 i Kräftriket (Roslagsvägen 101 mittemot Albano).

UTSTÄLLNINGSFÖRETAGANDE
Konstvetaren och ekonomen Katja Lindqvist har studerat sex europeiska utställningsprojekt. Att göra en utställning är att visualisera och materialisera ofta abstrakta och svårfångade ideer. Idag är det alltmer konstnärer som genomför sådana projekt som inhyrda projektledare på museer, konsthallar och andra kulturinstitutioner. Hur genomförs sådana projekt? Vad slags projektledning är det som konstnärer skall behärska och har dessa konstnärer kanske något att lära alla de som vill förnya sina företag och organisationer? Vill vi skapa förändring är konstnärerna kanske till god hjälp. Är konstutbildning egentligen fostran av en ny slags projektledare? Hur skall företag och organisationer kunna ta till vara dessa kreatörer utan att frustrera dem och stoppa deras flöde av ideer?
Avhandlingen är på engelska och försvaras vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet den 4 juni 2003 kl 10-12.00 i Philipssalen, hus 3 i Kräftriket (Roslagsvägen 101 mittemot Albano).

I september kommer Stockholms Akademiska Forum att ordna ett lunchsamtal kring estetikens och konstens företagsekonomiska relevans med ovan doktorsavhandlingar som grund.

Estetikens och konstens företagsekonomiska relevans

 lästid ~ 2 min