Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 maj 2003

Vårt behov av rörelse – men vilka rörelser?

Ämnet gymnastik har till stor del under 1900-talet bildat basen för den svenska skolgymnastiken och för lärarutbildningen till gymnastik/idrottslärare i Sverige. En viktig grund för gymnastikens legitimering var den syn på kropp och kroppsövning, hälsa och hygien som dominerade i samhället. I detta ingick en systematisk och disciplinerad träning och en skolning av kroppen enligt rådande könsnormer. Det framgår i den avhandling som Suzanne Lundvall och Jane Meckbach vid Lärarhögskolan i Stockholm nu lägger fram.

I samband med idrottens alltmer dominerande ställning från 1960-talet och inte minst samundervisningens genomslag i slutet av 1970-talet, förändrades värderingen av den kroppsträning som bedrevs inom lärarutbildningen. Gamla rörelsetraditioner luckrades upp och/eller byttes ut, de estetiska idealen ersattes av en ny rörelsekultur inom gymnastiken, och då framförallt inom den fristående gymnastiken.

I avhandlingen diskuterar författarna konsekvenserna av gymnastikens tillbakagång samt orsakerna bakom (kvinno)gymnastikens, i det närmaste, utplåning.

Suzanne Lundvall & Jane Meckbach är båda lärare vid Idrottshögskolan i Stockholm. De tillhör också forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur vid Lärarhögskolan i Stockholm. Suzanne Lundvall har dessutom ingått i forskarskolan i pedagogik med inriktning mot estetiska lärprocesser.

Doktorsavhandlingens titel: Ett ämne i rörelse. Gymnastik för kvinnor och män i lärarutbildningen vid Gymnastiska Centralinstitutet/Gymnastik- och idrottshögskolan under åren 1944 till 1992

Disputationen äger rum fredag den 23 maj 3 kl. 13.00 i Aulan, Idrottshögskolan i Stockholm, Lidingövägen 1. Opponent är professor Sigmund Loland, Norges Idrettshøgskole, Oslo


Suzanne Lundvall kan nås på suzanne.lundvall@ihs.se eller tfn 0733-68 68 87
Jane Meckbach kan nås på jane.meckbach@ihs.se eller 070-229 88 21 alt 402 22 79 (arb)

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera