Studier i symbolpolitik
Vad har säldöden, bredbandssatsningen och avvecklingen av Barsebäck gemensamt? Svaret är symbolpolitik, ett fenomen som statsvetaren Peter Santesson-Wilson vid Lunds universitet har studerat i en nyutkommen avhandling.
Symbolpolitik är när en politisk fråga blir viktig på grund av vad den anses symbolisera och inte på grund av vad den konkret innebär.
– Termen används ofta nedsättande inom journalistiken och förknippas med politisk ohederlighet, säger Peter Santesson-Wilson och tillägger att symbolpolitik även har legitima och viktiga användningsområden.
Men trots att det regelbundet skrivs och talas om symbolpolitik så är ämnet ganska outforskat av vetenskapen. Den nyutkomna avhandlingen, Studier i Symbolpolitik, är den första större svenska undersökningen.
I Peter Santesson-Wilsons studier ingår två aktuella frågor i svensk politik: den statliga bredbandssatsningen och beslutet att stänga Barsebäck.
När riksdagen beslöt att satsa på bredband år 2000 var det känt att både efterfrågan och den tekniska utvecklingen var osäker. Men trots detta ansåg regeringen att det var omöjligt att vänta med utbyggnaden. Bredbandssatsningen fick symbolisera att regeringen satsade på IT och Den Nya Ekonomin.
– Bredband fungerade som ett konkret exempel och synliggjorde en samhällsförändring som allmänheten uppfattade som luddig och svårbegriplig, säger Peter Santesson-Wilson.
Beträffande avvecklingen av Barsebäck blev regeringen tvungen att visa engagemang i avvecklingsbeslutet från 1980 för att inte mista sin trovärdighet i energipolitiken.
– Det verkligt intressanta med beslutet att avveckla Barsebäck var att man samtidigt kunde stryka år 2010 som slutår för den svenska kärnkraften utan att det blev någon egentlig diskussion om det, säger Peter Santesson-Wilson. På så sätt försökte regeringen tillfredsställa både förespråkarna och motståndarna till den förtida kärnkraftsavvecklingen, och samtidigt framstå som trovärdig.
Peter Santesson-Wilson beskriver i sin avhandling olika symbolpolitiska fenomen. Ett exempel är kategorisering av politiska frågor. När en fråga kategoriseras politiskt så skapas automatiskt kopplingar till andra frågor – inte för att den ena frågan skulle påverka den andra rent innehållsmässigt utan för att de anses tillhöra samma kategori.
När, till exempel, bredband blev en politisk fråga beskrevs det ofta som en modern form av järnväg: en “hjärnväg”. En statlig bredbandssatsning skulle jämföras med 1800-talets järnvägsinvesteringar. Kategoriseringen dolde skillnaderna mellan frågorna, samtidigt som den framhävde vissa likheter.
Säldöden sommaren 1988 kan ges som exempel på ett annat symbolpolitiskt fenomen. Här lyfte man fram en fråga som ett typexempel på en mycket större företeelse. Säldöden blev en politiskt viktig fråga, inte för att sälars hälsa var politiskt central utan för att den gjorde så att de tidigare abstrakta miljöfrågorna blev konkreta och känslomässigt engagerande.
Kontaktinformation
Peter Santesson-Wilson disputerar den 26 maj klockan 10.15 i Carolinasalen, Kungshuset. Avhandlingens titel är Studier i Symbolpolitik.
För mer information kontakta honom på telefonnummer 046/ 222 80 93,
070-204 29 00 eller per e-post peter.santesson@svet.lu.se
