Stora mängder tungmetaller i Stockholm
Halterna av tungmetaller är höga i Stockholm och andra städer, men i vilken utsträckning de orsakas av tungmetaller som används i produkter har hittills varit okänt. Nu visar en ny studie att det handlar om stora mängder och att de dessutom orsakar ett stort läckage av tungmetaller ut i miljön.
Louise Sörme vid Linköpings universitet har i sin avhandling beräknat hur mycket tungmetaller som finns lagrade i olika produkter i Stockholm och hur mycket produkterna läcker. Det handlar framförallt om koppar, bly och zink som finns i infrastruktur och byggnader, i till exempel koppartak, kopparrör, blymantlade kablar och blyfordrade avloppsrör. Andra exempel på produkter med tungmetaller är bromsbelägg i bilar, amalgamfyllningar, vissa färger, rostfria grytor och bestick.
– Vi kan inte påverka flödet av metaller till olika miljöer utan att förstå användningen av tungmetaller i produkter, konstarerar Louise Sörme, som nyligen doktorerade i tema Vatten i natur och samhälle.
Studien visar att det i Stockholm finns omkring 170 kilo koppar lagrat per capita. Motsvarande siffra för bly är cirka 70 kilo, för zink 40 kilo, krom 8 kilo, nickel 4 kilo, kadmium 0,2 kilo och kvicksilver 0,01 kilo. Metallerna fortsätter att lagras, men i vilken takt har inte gått att beräkna därför att det saknas pålitliga uppgifter om återvinning.
Louise Sörme har också undersökt metaller i reningsverket Henriksdal i Stockholm och kommer fram till att användningen av tungmetaller i produkter är den viktigaste källan. Dit hör bland annat koppar från vattenledningar och tak, kvicksilver från amalgam och kadmium, bly och zink från biltvättar.
– Enda sättet att minska utsläppen är att ersätta tungmetallerna, säger Louise Sörme. Ett EU-direktiv kommer till exempel snart att förbjuda bly i bromsbelägg. Biltvättar är en viktig källa och där kan mycket göras för att reningen ska bli bättre. Men en stor del av användningen i infrastruktur går inte att påverka på kort sikt.
Hennes avhandling konstaterar dessutom att den svenska miljölagstiftningen inte
är ett effektivt vapen för att reglera användningen av tungmetaller i produkter.
– Den utgår enbart från den påverkan som en enskild källa, till exempel ett koppartak, ger på miljön och inte den samlade påverkan som alla koppartak ger, förklarar Louise Sörme. Det ger VA-bolag och andra ett klent lagligt stöd för att minska utsläppen av tungmetaller.
Kontaktinformation
Louise Sörme disputerade den 29 april 2003. Avhandlingen heter “Urban Heavy Metals. Stocks and Flows”. Opponent var tekn dr Daniel Hellström, Stockholm Vatten. Louise Sörme kan nås per tel 08-508 28 948 och e-post louso@tema.liu.se eller louise.sorme@miljo.stockholm.se.
