Tema

Långvariga psykosociala besvär vanliga efter trafikskador

Psykosociala besvär efter en trafikskada är vanliga, men lämpliga rutiner och vårdprogram i samband med sjukhusvård är sällsynta. Patienterna får ofta ”kuratorskontakt vid behov” istället för en genomtänkt och jämlik vård, enligt en avhandling från Sahlgrenska akademin. De psykosociala problemen kan bli väldigt handikappande för den trafikskadade om de inte uppmärksammas tidigt.

Psykosociala konsekvenser efter trafikolyckor är vanligt förekommande i form av tillfälliga eller bestående problem. Mer än en fjärdedel av trafikskadade med svåra skador drabbas av betydande psykosociala konsekvenser och personer över 60 år drabbas i fler avseenden än yngre. Psykiska och sociala konsekvenser uppkommer även för personer med
lindrigare skador. Prognosen är sämre för kvinnor, för gifta/samboende, om man har barn, vid brist på medicinsk information och psykosocialt stöd, efter nackskada och om den skadade är försäkrad.

En vanlig stressreaktion efter en trafikolycka är situationsångest som drabbar mer än hälften, vilket innebär att den trafikskadade känner obehag eller ångest i situationer som påminner om olyckstillfället. Detta kan vara mer eller mindre handikappande och för somliga leder det till att den skadade inte vågar vara passagerare eller alls vågar färdas i bil. Andra vanliga psykiska problem är trötthet, smärta och allmän oro. Obehag i form av påträngande minnesbilder eller sömnsvårigheter
förekommer dubbelt så ofta hos kvinnor som hos män.

Många får en förändrad livssituation eftersom de inte kan återvända till ordinarie arbete, behöver flytta eller handikappanpassa sitt boende, behöver hjälp i sin dagliga livsföring eller får behov av färdtjänst. En del tvingas till stora förändringar av sin fritid då de inte längre kan
genomföra aktiviteter som de gjort före olyckstillfället. Förändrade relationer till familj och vänner och försämrat sexualliv är andra följder som kan uppkomma.

För bästa möjliga rehabilitering måste psykosociala problem
uppmärksammas tidigt i handläggningen och metoder för psykosocialt omhändertagande bör vidareutvecklas.

En av studierna visar skillnader mellan alkoholpåverkade och ej påverkade cyklister. De alkoholpåverkade skadades i större utsträckning nattetid och på helger. De var ofta på väg till eller ifrån en någon festlighet, hade sämre utrustade cyklar, var mindre vana vid vägen och använde mer sällan hjälm. De skadades oftare i ansiktet och i huvudet
samt på övre delen av kroppen och de skadades i större utsträckning i singelolyckor. Alkoholpåverkade cyklister hade i större utsträckning indraget körkort och hade genomgått skilsmässa. De psykosociala resttilllstånden var samma i båda grupperna.

Avhandlingen baseras på fyra studier av individer som skadats i trafikolyckor 1985-1996, som intervjuats 1½-3 år efter skadan.

Socionom Anna-Lena Andersson
tel 0522-928 90
fax 0522-933 63, mobil 0705-60 93 22
anna-lena.andersson@vgregion.se
Anna-Lena Andersson arbetar som chefkurator vid Uddevalla sjukhus, NU-sjukvården.

Handledare: Docent Olle Bunketorp
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för ortopedi.
Avhandlingens titel:”Psychosocial factors and traffic injuries. With special emphasis on consequences, risk factors for complications, influence of alcohol and benefits of intervention.” Avhandlingen försvaras fredagen den 23 maj 2003, klockan 13.00 i Aulan, SU/Sahlgrenska sjukhuset.

Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57

Långvariga psykosociala besvär vanliga efter trafikskador

 lästid ~ 2 min