Tema

Varför upplöstes klostren i Sverige?

Doktorsavhandling i religionsvetenskap av Martin Berntson

Sverige är fyllt av klosterruiner, som alla vittnar om en inrättning som spelade en betydande roll i medeltidens ekonomiska och andliga liv. Till de mest kända hör Varnhems kloster i Västergötland och Vadstena kloster i Östergötland. Sedan 1951, då det åter blev tillåtet att leva i kloster i Sverige, har ett antal nya kloster och kommuniteter upprättats i landet. Det är därför intressant att ställa sig frågan hur och varför det svenska klosterväsendet en gång upplöstes. Martin Berntson behandlar denna klosterupplösning, som i sin helhet inte tidigare har undersökts.

Klosterväsendet var betydelsefullt i medeltidens svenska samhälle, både i religiöst och ekonomiskt avseende. I samband med reformationen under 1500-talet upplöstes såväl de kloster som levde av räntan från landbönder som tiggarkonventen, vars främsta inkomstkälla bestod av insamlade medel. Processen tog dock lång tid, närmare sjuttio år, och ett antal nunnekloster överlevde under flera decennier, paradoxalt nog tack vare understöd från statsmakten.

-Jag har velat påvisa att klostrens upplösning var en långsam process, som främst hängde samman med Västerås riksdag 1527, där det beslöts att begränsa tiggarbrödernas rörelsefrihet samt låta världsliga förläningsmän styra de kloster som levde av ränta från landbönder”, säger Martin Berntson. Att ett antal nunnekloster överlevde under flera decennier berodde i första hand på att det upprättats speciella avtal mellan dem och statsmakten.

– Det var inte nödvändigtvis en självklarhet för statsmakten att på sikt upplösa hela det svenska klosterväsendet, menar författaren. Det går nämligen inte att utesluta att man ville omvandla klostren i luthersk riktning, vilket förekom i Tyskland och Danmark vid samma tid.

De ingrepp som gjordes i de svenska klostren var inte särskilt uppskattade bland allmänheten. I samband med ett antal uppror åren 1525-1543 riktades omfattande folklig kritik mot att klostren upplöstes. Även vissa svenska biskopar uttryckte kritik mot klosterupplösningen. Kritiken vilade delvis på juridiska grunder, uttryckt i värnandet av ”kyrkans frihet” och ”den goda, gamla, kristliga sedvänjan”, två uttryckssätt som innefattade klosterväsendet. Kritiken byggde även på det faktum att Guds vedergällning ansågs drabba landet på grund av ingreppen i och upplösningen av klosterväsendet. Vidare fyllde munkarna en funktion i det medeltida samhället i fråga om själens frälsning, bland annat genom själamässor, vilka ansågs förkorta tiden i skärselden, samt genom de tideböner som lästes i klostren. Under upproren riktades kritik mot att denna ”Guds tjänst” upphörde genom klostrens upplösning.

Avhandlingens titel: Klostren och reformationen. Upplösningen av kloster och konvent i Sverige 1523-1596.
Disputationen äger rum lördagen den 24 maj 2003 kl. 10.15
Opponent: Docent Yvonne Maria Werner
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Martin Berntson, tel. 031-773 53 13 (arb.),
031-704 91 48 (hem), e-post martin. berntson@ religion.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se

Varför upplöstes klostren i Sverige?

 lästid ~ 2 min