Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

15 april 2003

nya professorer vid Stockholms universitet

Olle Ferm, Sven Lange, Kálmán Szabó och Martin Volk är nya professorer vid Stockholms universitet.

Olle Ferm, historia
I sin forskning har Ferm i första hand ägnat sig åt medeltidens historia, svensk och europeisk, Han har skrivit om hur adeln utnyttjade sina stora godskomplex, vem som initierade kyrkobyggen, hur ägobilden i en stad förändras över tid, vilken roll universiteten spelade för Europas integration, hur man drev med kyrkans höga företrädare och använde humor i det sociala umgänget. Just nu är han tillsammans med forskare från Uppsala och Tyskland med i ett projekt som undersöker medeltidens schackallegorier, mer specifikt gäller det att undersöka hur de blev medel för social indoktrinering.

Sven Lange, nordiska språk
Han disputerade 1977 på avhandlingen Studier i det tidiga barnspråkets grammatik. Fram till mitten av 80-talet dominerar barnspråksstudierna. De senaste fem åren är det lexikala och lexikografiska studier som haft tyngdpunkten Bland annat har han medarbetat i Projektet ORDAT som syftat till att kartlägga det svenska ordförrådet de sista två hundra åren. Dessutom har han intresserat sig för den äldre nysvenskan (exv. synonymik, ortografi på 1600-talet, högtysk orddöd i svenskan) men också för stilistik och textlingvistik där han ofta tillämpat datorstödda metoder.

Kálmán Szabó, organisk kemi med inriktning mot metallorganisk kemi
Hans forskning är inriktad mot undersökning och utveckling av metallkatalysatorer. Dessa katalysatorer kan användas för ekonomisk och miljövänlig masstillverkning av komplicerade kemiska substanser, framför allt i läkemedels- och baskemikalieindustrin. Ett särkilt inslag i Szabós arbete är användning av teoretisk molekylmodellering för att bättre förstå katalysatorernas struktur och reaktivitet i kemiska processer.

Martin Volk, datorlingvistik
Han har arbetat med automatisk lingvistisk analys av menings- och satsstrukturer. Denna analys är en förutsättning för att exakt kunna lokalisera informationsenheter och relationer dem emellan i textdokument. Givet denna kunskap kan en dator programmeras för att besvara frågor som: vem gjorde vad mot vem?
Volks forskning syftar dessutom till att överbrygga språkklyftor. Om informationen i en användares fråga formuleras på ett språk, t.ex. svenska, så ska systemet kunna söka efter svaret även i ett annat språk, t.ex. engelska. Denna forskning syftar till att förfina mer allmän dokumentsökning (som idag finns i olika sökmotorer) till faktasökning för särskilda informationsbehov. Till exempel kan företag använda sådana förfinade söksystem för att samla fakta om potentiella marknader, och läkare kan söka bakgrundsinformation avseende specifika sjukdomar.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera