Andra planeter påverkar jordens biologiska mångfald
I Sverige finns mycket få arter som är unika för vårt land. Däremot ser det helt annorlunda ut i t ex de tropiska regnskogarna. Roland Jansson, forskarassistent vid Umeå universitet, visar i en ny studie att skillnaderna kan förklaras utifrån klimatförändringar sedan den senaste istiden. Men det är inte vår planet som styrt förändringarna – utan andra planeter i vårt solsystem.
Alla vet att somliga delar av jorden är mycket artrikare än andra – tropiska regnskogar hyser t ex många gånger fler arter än Sverige. Variationen i antalet arter som är endemiska, d v s unika för ett område, är ännu större. Sverige har t ex mycket få endemiska arter; nästan alla Sveriges arter finns även i flera andra länder. Andra områden, särskilt i tropikerna, hyser mängder med endemiska arter med små utbredningsområden. Bra förklaringar till dessa skillnader har tidigare saknats, förutom det självklara i att områden som var täckta med inlandsis för bara 10 000 år sedan har mycket få endemiska arter. Tiden för nya arter att bildas har helt enkelt varit för kort. In en ny studie visar nu Roland Jansson, forskarassistent vid Umeå universitet, att antalet endemiska arter i ett geografiskt område kan förklaras utifrån graden av klimatförändringar i det förgångna. Jansson har i sin studie jämfört antalet endemiska arter i de flesta av jordens länder med uppskattningar av hur temperaturen har förändrats sedan istiden. Till hjälp har han haft avancerade datormodeller som kan förutsäga gångna tiders klimat, producerade av klimatforskare.
Ju mer temperaturen har förändrats sedan den senaste istidens maximum för ungefär 21 000 år sedan, desto färre endemiska arter finns där. Detta samband gäller för såväl däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur som kärlväxter, oberoende av områdenas storlek, grad av nedisning och avstånd från ekvatorn. Orsaken är troligen att stora klimatförändringar gör att arter med små utbredningsområden riskerar att dö ut, eftersom deras livsmiljö förflyttas. Kraftiga klimatförändringar gör också att nya arter på väg att bildas riskerar att dö ut eller korsa sig med arten den knoppats av från innan artbildningen är fullgången.
Temperaturförändringen sedan den senaste istiden fungerar även som ett mått på hur mycket temperaturen har varierat under den senaste miljonen år. Klimatförändringar på tidsskalan tiotusentals till miljontals år orsakas främst av variationer i jordens omloppsbana runt solen. Det är dragningskraften från de andra planeterna i solsystemet, främst Jupiter och Venus, som påverkar jordens bana runt solen. Klimatförändringarnas storlek varierar geografiskt, och är t ex större nära polerna än vid ekvatorn. Ytterst bestäms alltså mönster i jordens biologiska mångfald av solsystemets andra planeter!
Kan det här sambandet lära oss något om hur framtida klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser kommer att påverka den biologiska mångfalden? Enligt prognoser över jordens klimat om 100 år kommer de områden som hyser mest endemer att värmas upp mindre än endemfattiga områden. Om utsläppen inte minskar drastiskt kommer dock även dessa områden att bli 3-5 grader varmare, vilket skulle leda till att många arter dör ut.
Studien publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften “Proceedings of the Royal Society, Biological Sciences”, och heter “Global patterns in endemism explained by past climatic change”.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Roland Jansson, forskarassistent vid institutionen för ekologi och geovetenskap
Telefon: 090-786 95 73
Mobil: 070-368 66 05
E-post: roland@eg.umu.se
