Sol-liknande stjärnors dödskamp
Solen kommer att genomgå en mycket komplicerad dödskamp som inleds om ca 6 miljarder år. Till stora delar bestäms utvecklingen av en hård "bantningskur" vars egenskaper vi ännu inte känner till i detalj. Genom studier av liknande stjärnor försöker vi få en inblick i denna fascinerande och sista livsfas hos solen.
Detta beskriver David Gonzalez Delgados i sin doktorsavhandling vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet. Avhandlingen är inriktad på stjärnvindens egenskaper, och syftet är att identifiera och förstå “bantningskuren” samt dess inverkan på sol-liknande stjärnors sista livsfas. Delvis nya metoder har utvecklats för att ta bilder av stjärnor som visat sig genomgå en period av mycket eruptiv massförlust.
Stjärnor lever tveklöst ett mycket aktivt liv på ålderns höst. Detta beror på att de förtvivlat försöker upprätthålla en jämvikt trots att bränslet ebbar ut. En normal stjärna, som solen av idag, lever på frisläppt kärnenergi genom vätefusion i den centrala delen så länge
detta är möjligt. Sol-liknande stjärnor gör ett sista försök där istället helium utnyttjas som bränsle, men efter detta återstår endast dödskampen.
En stjärna, liknande solen, genomgår då en omvandling där den utvecklas från en normal stjärna, via en röd jätte, till en död stjärnrest. I avsaknad av bränsle i den centrala delen, delar den upp sig i två komponenter: en central, kompakt kärna och ett uppsvällt, mycket tunt yttre hölje. Under dödskampen kommer det sistnämnda att successivt kastas ut från stjärnan tills endast den förstnämnda finns kvar. Utvecklingen är då över och endast den döda stjärnresten, en vit dvärg, återstår. I dödsögonblicket skapas ett spektakulärt astronomiskt fenomen, en planetarisk nebulosa.
Dödskampens exakta förlopp är mycket komplicerat, men den process som bestämmer utvecklingen och slutresultatet är den förlust av materia som sker från stjärnans yta, massförlusten. Den sker genom en intensiv stjärnvind där uppemot en tiotusendels solmassa kastas ut per år (motsvarande värde för solvinden är ca en miljard ggr lägre) med en hastighet av ca 50 000 km/h. Vinden är så tät att mot slutet kan det bli svårt att se den döende stjärnan.
I solens fall kommer ungefär hälften av massan att förloras på detta sätt, dvs. en imponerande period av “bantning”. Dödskampen kommer att inträda om ca 6 miljarder år och sträcka sig över ca 1,5 miljarder år, men det är framförallt under den sista årmiljonen som utvecklingen kommer att gå mycket snabbt.
Doktorsavhandlingens titel: The circumstellar medium of AGB stars
Disputationen äger rum tisdag 4 mars kl. 10.00 i föreläsningssal FB42, AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21.
Kontaktperson är Davids handledare, Hans Olofsson, som kan nås på telefon 08-5537 85 16, mobil: 070-281 55 59, e-post hans@astro.su.se OBS! Spännande bildmaterial finns!
