Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 februari 2003

Faktorer vid tidig utveckling av ledförslitning studerade

I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet presenteras studier av de mycket tidiga förändringar som sker i lederna innan artrosen har utvecklats.

Artros, ledförslitning är den vanligaste orsaken till smärta och funktionsnedsättning hos äldre. De utlösande mekanismerna är till stor del okända liksom tillståndets tidiga förlopp. Därför finns idag bara symptomatisk behandling i form av smärtstillande mediciner och kirurgi.

Läkare Harald Brismar har studerat de mycket tidiga förändringar som sker i lederna innan artrosen har utvecklats. Resultaten presenteras i en aktuell avhandling från Karolinska Institutet.

Eftersom broskförändringarna sker innan symtom visar sig är det svårt att studera tidiga artrosstadier hos människa. Det är också oetiskt att ta prover från belastat friskt eller lindrigt påverkat brosk eftersom vävnaden läker dåligt. Det är därför nödvändigt med djurstudier.

Marsvin utvecklar spontant ett tillstånd som liknar knäartros hos människa. Studier gjordes därför på förändringar i ledbrosket hos unga och medelålders marsvin. Resultaten visar att en minskad belastning över knät påverkade utvecklingen av artros och gav mildare förändringar. Fysisk aktivitet minskade också artrosutvecklingen initialt men förvärrade den efter längre tids aktivitet. Minskad kroppsvikt gav mildare artros.

Biokemiska förändringar inträffade tidigt, ibland före det att förändringarna kunde studeras i mikroskopet. Ledytor som utsattes för stor belastning tycktes möta detta med en ökad koncentration av proteoglykaner (de proteiner som svarar för broskets stötupptagnade förmåga). Efter längre tids belastning verkade dock cellerna tröttas ut. Proteoglykankoncentrationen och broskcellsmängden i de yttre brosklagren minskade samtidigt som artrosförändringarna blev mer uttalade. Dessutom påverkades nybildningen av flera mindre vävnadsproteiner, som kan ha betydelse för samspelet mellan broskets huvudkomponenter: celler, kollagen och proteoglykaner.

Det är möjligt att de biokemiska förändringarna utgör ett försök från broskcellerna att reparera vävnaden. Fortsatta studier av cellulära mekanismer är därför av stort intresse för att bättre förstå orsakerna till artrosutveckling och för att utveckla broskskyddande terapier.


Avhandlingens titel:
Morphological and molecular changes in developing guinea pig osteoarthritis

Författare:
Harald Brismar, Centrum för kirurgisk vetenskap, Enheten för ortopedi, Karolinska Institutet, tel vx 08 585 80000, mobil 073 6822 901 eller
mail: harald.brismar@cfss.ki.se

Disputation:
Fredag 21 februari 2003, kl. 9.00, Birkeaulan, Huddinge Universitetssjukhus.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera