Tema

Kvinnor och män i socialförsäkringen

I socialförsäkringens regelverk är kvinnor och män medborgare på lika villkor. Men regelverket tar inte hänsyn till vardagslivet och kvinnors obetalda arbete. Därför resulterar det inte i jämställdhet, visar en avhandling från Linköpings universitet.

Marie Jansson, som nyligen disputerat vid tema Hälsa och samhälle, har gått igenom alla offentliga utredningar sedan 40-talet som handlar om socialförsäkring, rehabilitering, arbetsliv, hushållsarbete och jämställdhet. Hon har statsvetenskaplig bakgrund och har gjort studien med hjälp av både traditionell politisk teori och feministisk teori.

Studien visar att den arbetsinriktade rehabiliteringen präglats av liknande problem ända sedan 40-talet. Ansvarsfrågor, samordningsproblem och resurser har utretts i åtminstone 60 år. Reformer och stora ekonomiska insatser har genomförts utan att i någon större omfattning ha utvärderats.

I de första utredningarna Marie Jansson har gått igenom är medborgaren man och kvinna. Allt arbete har ett värde, såväl hushållsarbete som förvärvsarbete. Arbetsfördelningen mellan kvinnor och män, i hemmet och på arbetsmarknaden var offentligt erkänd.

– Det förvånansvärda är att hushållsarbete betraktades som ett riktigt arbete, som det var viktigt att någon utförde, säger hon. Det arbete som kvinnor faktiskt utförde värdesattes, även om det inte ansågs vara självklart att det skulle utföras av just kvinnorna.

Som ett led i jämställdhetspolitiken blir kvinnor och män så småningom medborgare på lika villkor i socialförsäkringens regelverk. Från och med 60-talet är medborgaren en könsneutral individ med samma möjligheter och skyldigheter till förvärvsarbete. Men samtidigt som regelverken blev könsneutrala, bortsåg man från det faktum att vardagslivet ser olika ut för kvinnor och män.

– De könsneutrala regelverken tar enbart hänsyn till den offentliga sfären. Men i ett feministiskt perspektiv, som också tar hänsyn till vardagslivets realiteter med stora skillnader mellan kvinnor och män, är det tydligt att könsneutrala regelverk inte självklart leder till jämställdhet, säger Marie Jansson.

Hon konstaterar att rehabilitering enbart diskuteras i förhållande till förvärvsarbete, trots att kvinnors ansvar och vardagsarbete också leder till sjukdom. Hushållsarbete, med allt från städning till vård av barn, sjuka och gamla jämställs med fritidssysslor som medborgaren själv väljer om och när det ska utföras.

-Trots att välfärdsstaten är beroende av hushållsarbete värdesätts det inte, säger Marie Jansson. Man utgår från att vi väljer om vi ska laga mat, gå på friskis och svettis eller om vi ska jobba.

Avhandlingen heter Två kön eller inget alls. Politiska intentioner och vardagslivets realiteter i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Opponent var professor Bjørn Hvinden, universitetet i Trondheim.

Kontaktinformation
Marie Jansson kan nås på tel 013 28 58 23 och e-post marja@ihs.liu.se.

Kvinnor och män i socialförsäkringen

 lästid ~ 2 min