Ny rapport om utsattheten bland kvinnliga missbrukare
Utsattheten är stor bland unga kvinnliga narkomaner som tas in vid Statens institutionsstyrelse (SiS). I en ny studie av tvångsvårdade narkotikamissbrukande kvinnor hade runt 70 procent personlighetsstörningar, och 60 procent hade försökt att ta sitt liv. Undersökningen gäller 115 kvinnor som vårdats vid SiS-institutionen Lunden i Lund, men resultaten är generaliserbara till kvinnliga narkotikamissbrukare inom tvångsvården.
– Både den fysiska och psykiska hälsan bland kvinnorna är alarmerande när de tas in för tvångsvård, säger psykolog Iréne Jansson vid Lunden, som genomfört studien. Den höga förekomsten av psykiska störningar visar också på vikten att utveckla och bygga ut vården för unga kvinnor med dubbeldiagnos.
115 kvinnor har undersökts
Den nya studien presenteras i rapporten Psykisk och somatisk belastning hos tvångsvårdade kvinnor. Där beskrivs bakgrund, fysisk och psykisk sjukdomsbild och vårdkonsumtion bland 115 av 216 av de kvinnor som vårdats på Lunden perioden januari 1997 till juni 2000. Lunden är både ett LVM-hem för vuxna missbrukande kvinnor och ett ungdomshem för unga kvinnor omhändertagna enligt LVU. I undersökningen ingår 69 personer från LVM-hemmet och 46 från ungdomshemmet. Genomsnittsåldern var 27 respektive 18 och ett halvt år. 53 procent av kvinnorna på LVM-hemmet var under 26 år. De flesta har narkotikamissbruk, och ofta missbrukade kvinnorna flera preparat samtidigt.
Lika stor psykisk ohälsa bland de yngre
Resultatet visar en hög förekomst av personlighetsstörningar och psykisk ohälsa. De yngre kvinnorna vid ungdomshemmet hade samma behov av vård för psykiska problem som de äldre vid LVM-hemmet. Runt 70 procent hade någon form av personlighetsstörning. Bland de yngre var beteendestörningar vanligast, vilket nästan hälften hade. Bland de äldre hade 23 procent en antisocial personlighetsstörning och 26 procent en borderlinestörning.
– Tvångsvården har en oerhört viktig roll att fylla, säger Iréne Jansson. Dels för att avbryta den destruktiva livsföringen, dels för att det ofta är första gången som kvinnorna är drogfria under en så lång period att man kan börja ställa en diagnos. Något som i sin tur är nödvändigt för att man ska kunna hitta rätt behandling efter tiden på institutionen. I dag är det tyvärr ofta svårt att hitta bra vårdalternativ för unga kvinnor med missbruk och psykisk störning.
Stora vårdkonsumenter
Kvinnorna är även i mycket dåligt fysiskt skick när de skrivs in vid institutionen och har konsumerat mycket sjukvård. 70 procent hade året före tvångsplaceringen vårdats på distriktsläkar- eller specialistmottagning. 61 procent av de LVM-vårdade kvinnorna hade behandlats inom psykiatrisk slutenvård, i regel för avgiftning.
– Beaktat den låga medelåldern har de en extremt hög konsumtion av sjukvård, säger Iréne Jansson. Men dessvärre har de medicinska insatserna före tvångsvården ofta inte samordnats, satts in utan adekvat tillsyn och utan tillräckliga återbesök. Resultatet blir förutom stort mänskligt lidande en både dyr och ineffektiv vård.
Exempel på vanliga missbruksrelaterade sjukdomar och besvär är stafylokockinfektioner, bölder, blodförgiftning, alkoholförgiftning, uttorkning, hjärtmuskelinflammation, underlivsbesvär och drogutlösta psykoser. Hepatit C-infektion förekom bland drygt hälften av samtliga klienter – en alarmerande nivå med tanke på den höga smittrisken.
Hög frekvens av självmordsförsök
Livssituationen för kvinnorna före tvångsplaceringen var mycket tuff. Nästan hälften av kvinnorna som LVM-vårdades saknade bostad och var tredje av kvinnorna på ungdomshemmet. Avsaknaden av bostad leder ofta till sämre hälsa, våld och övergrepp. En femtedel av kvinnorna på ungdomshemmet och cirka 40 procent bland LVM-kvinnorna hade prostituterat sig. Den hopplösa situationen återspeglas i de många självmordsförsöken. Så många som 60 procent av kvinnorna uppger att de försökt att ta sitt liv.
Missbruk och psykisk störning vanligt i uppväxtfamiljen
Kvinnornas problem speglar den instabilitet som de flesta tvingats leva med under uppväxten. 60 procent av LVM-kvinnorna och 40 procent bland LVU-kvinnorna hade upplevt missbruk i familjen. 40 procent av LVM-kvinnorna och nästan var fjärde av de yngre kvinnorna hade vuxit upp med föräldrar med psykiska störningar.
Många har ej gått ut grundskolan
Utbildningsnivån är generellt sett mycket låg. Oroväckande är att de yngre i större utsträckning än de äldre saknade fullständig grundskola. 26 procent av de yngre kvinnorna saknade fullständig grundskoleutbildning i jämförelse med 15 procent bland de äldre.
Kontaktinformation
Mer information: Psykolog och forskarstuderande Iréne Jansson, tel 046-38 67 05
Presskontakt: Pressekreterare Jessica Rydén, tel 08-453 40 56, 070-687 32 42
Rapporten kan beställas kostnadsfritt för journalister på tel 08-453 40 00 eller via webbplatsen www.stat-inst.se
