Tema

Grupptänkande i helt vanliga grupper

Hur kan man förklara att helt vanliga grupper kan dras in i ett grupptänkande som äventyrar beslutsfattandet? Den frågan undersöker en avhandling från Linköpings universitet om grupptänkande i det svenska arbets- och föreningslivet.

Fenomenet ”groupthink” kan drabba starkt sammansvetsade grupper med brister i arbetets organisering, särskilt om medlemmarna har liknande bakgrund och gruppen utsätts för svårigheter. Det innebär att gruppen kan bygga upp en uppblåst och overklig bild av sig själv och sin relation till omvärlden. Ändå är det utifrån dessa föreställningar som gruppen arbetar och fattar beslut. Fenomenet har framförallt studerats i beslutsfattande grupper i amerikanska presidenters närhet.

Michael Rosander har doktorerat i psykologi och undersöker i avhandlingen grupptänkande i helt vanliga grupper i det svenska arbetslivet och föreningslivet. Han gör det genom att vidareutveckla den modell som tillämpats i de amerikanska studierna.

– Den ursprungliga modellen användes för att undersöka mycket speciella grupper i amerikansk politik. Jag har velat få fram en mer generell modell som kan användas även på andra typer av grupper, säger Michael Rosander, som är knuten till en forskningsgrupp studerar processer i grupper och sociala system.

Han har med hjälp av sin utvidgade modell undersökt grupper inom vården, i skolan och hos polisen, men också i kyrkor och inom idrotten.

Förutom det uppblåsta grupptänkandet har Michael Rosander också hittat ett helt motsatt grupptänkande som präglas av uppgivenhet. Men reaktionerna kan ändå bli likartade. I bägge fallen kan gruppen till exempel bortse från ett förslag utifrån, men av olika anledningar. Den uppblåsta gruppen kan helt enkelt tycka att förslagsställarna är mindre kunniga än man själv, medan den uppgivna gruppen kan tycka att det nya förslaget inte tjänar något till.

– I de kraftfulla grupper som tidigare undersökts fanns det kanske inte utrymme för uppgivenhet och nedstämdhet, påpekar Michael Rosander

– Grupptänkande är inte resultatet av någon medveten planering, utan något gruppen dras in i. Genom att vara medveten om vad som kan hända är möjligheterna större att grupptänkandet kan upptäckas i tid.

Michael Rosander doktorerade den 24 januari. Avhandlingen heter ”Groupthink. An inquiry into the vicissitudes of regressive processes.” Opponent var docent Erik Olsson vid Lunds universitet.

Kontaktinformation
Michael Rosander kan nås på telefon 013- 28 21 95 och e-post micro@ibv.liu.se.

Grupptänkande i helt vanliga grupper

 lästid ~ 2 min