Samhällets förändring märks i minnet av leken

Detta visar Anette Sandberg, universitetsadjunkt i pedagogik vid Mälardalens högskola, i den första svenska studien om vuxnas lekerfarenheter som slutförts vid Göteborgs universitet och Mälardalens högskola.
Rymningslekar, lekar med rörelse och fysiska utmaningar, hemliga platser och utomhuslek tillsammans med andra barn är betydelsefulla lekerfarenheter. I avhandlingen “Vuxnas lekvärld. En studie om vuxnas erfarenheter av lek” presenteras vuxnas erfarenheter av lek, såsom dessa gestaltar sig när vuxna tänker tillbaka på sin barndom.
Betydelsen av att kunna leka utomhus är påtaglig när olika personer berättar om hur de lekte som små. En fördel med utomhusleken var frihet från vuxnas ingripande samtidigt som man fick en rörelsefrihet i grannskapet.
I den nu avslutade studien har cirka 500 pedagogikstuderande vid Mälardalens högskola tecknat och beskrivit hur de har lekt. I undersökningen ingick även femton vuxna personer med funktionshinder och tjugo förskollärare som har intervjuats om sina lekerfarenheter.
Vilka erfarenheter av lek bär vuxna med sig? Hur uppfattar vuxna lek?
– 20-29-åringar som är födda på 1970-talet hade framförallt lekminnen från risk- och chanstagningslekar, kanske beroende på att de var uppväxta under den fria perioden.
– Lekar som innehöll komplexitet var något som deltagare i åldern 30-39 år speciellt mindes. De växte upp under 1960-talet då Lego blev en populär leksak.
– 40-49-åringar mindes att de var starkt påverkade av flow.
– De som hade sin barndom under 1940-talet då det var krig och fattigdom, beskrev särskilt lekar från olika platser och lekar med kamrater.
Deltagarna gjorde också jämförelser med barns lek idag. I studien beskrivs en vardag fylld av avbrott. Tid för lek konkurrerar med tid för organiserade aktiviteter och påverkan av media. Det är i dag en allmän uppfattning att leken har utvecklats från gemensam utelek till individuell innelek.
Många vuxna anser att de fortfarande leker ibland. Många olika kulturella miljöer förknippas med lek för ungdomar och vuxna, såsom diskotek, biografer och restauranger. I tidigare forskning om lek förekommer sällan denna association. Lek med inslag av komplexitet har dessutom en framträdande betydelse för vuxna.
Sammanfattningsvis visar resultaten på tre väsentliga dimensioner i lek; en social, en fysisk och en förändringsdimension. Det visade sig att leken har erbjudit vuxna personer med funktionshinder delaktighet och känslan av att vara inkluderad i lekgemenskapen. Men lek innebar även anpassning, solidaritet och utmaningar.
______________________________________________________
Mer information om avhandlingen ges av Anette Sandberg, tel. arb: 021-10 14 04, fax:021-10 13 90, tel.bost:021-33 26 92, e-post: anette.sandberg@mdh.se
Handledare är professor Ingrid Pramling Samuelsson, tel. arb: 031- 773 24 61, E-post: ingrid.pramling@ped.gu.se samt professor Eva Björck-Åkesson, tel.arb: 021-10 14 28, E-post: eva.bjorck-akesson@mdh.se
Avhandlingens titel: “Vuxnas lekvärld. En studie om vuxnas erfarenheter av lek”.
Avhandlingen försvaras fredagen den 24 januari 2003, klockan 13.00, i Omegasalen, Mälardalens högskola i Västeråss

Kontaktinformation
Britt Tellow
Kansliet för utbildningsvetenskap
Box 300
405 30 Göteborg
Sweden
Tel +46 31 773 2268
Fax +46 31 773 2100