Örebrofysiker prisas för forskning om säkrare kärnenergi
Fysiker från Örebro universitet, Uppsala universitet och det Europeiska forskningscentret Institute for Reference Materials and Measurements (IRMM) i Belgien fick utmärkelsen "JRC Innovative Scientific Publication of the year 2002". I sitt arbete har gruppen tagit fram data om klyvningen av atomkärnan i protaktiniumisotopen Pa-233. Detta är av stor betydelse för utvecklingen av alternativ kärnkraft.
Den kärnkraft vi använder idag kommer förr eller senare att avvecklas, inte bara på grund av människors eventuella motstånd utan för att de naturligt förekommande uranresurserna kommer att ta slut. Vad Örebroforskarna gjort är att ha bidragit till utvecklingen av en ny metod för kärnkraft utan vanliga reaktorer eller farliga restprodukter som exempelvis plutonium.
Metoden baseras på acceleratordrivna system för energiproduktion och transmutation av radioaktivt kärnavfall. En fördel med denna metod är nämligen att man också kan destruera långlivat kärnavfall, som har en halveringstid på 100 000-tals år, och som i reaktionen kan omvandlas till atomkärnor med en halveringstid på 100-1000 år. En andra fördel handlar om driftssäkerhet.
– Om något går snett i en kärnanläggning behöver man med ett acceleratordrivet system bara stänga av acceleratorn för att omedelbart stoppa kärnreaktionen. Kärnreaktionen i dagens reaktorer fortsätter ett bra tag till efter man stängt av dem, säger Andreas Oberstedt som är fysiker vid Örebro universitet.
Utmärkelsen delas ut av en vetenskaplig jury till forskare som är aktiva vid den Europeiska kommissionens sju gemensamma forskningscentra. Fredrik Tovesson, forskarstuderande i fysik vid Örebro universitet och innehavare av ett doktorandstipendium vid IRMM, tog emot priset under en ceremoni den 5 december 2002 i Ispra, Italien. Den prisade gruppen består av Andreas Oberstedt och Fredrik Tovesson från Örebro universitet, Birger Fogelberg och Elisabet Ramström från Uppsala universitet samt Franz-Josef Hambsch och Stephan Oberstedt från IRMM. Arbetet och resultaten publicerades i den ansedda tidskriften Physical Review Letters.
Kontakta: Andreas Oberstedt, tel. 019-30 39 92, e-post: andreas.oberstedt@nat.oru.se.
Så här går det till:
Med en partikelaccelerator skjuts protoner med en hastighet nära ljusets – dvs. en energi av ca. 1 GeV – på ett tungt material, till exempel bly. I successiva kollisioner med atomkärnans nukleoner överförs protonens energi till blykärnan. För varje proton frigörs i denna reaktion upp till 30 neutroner som sedan reagerar med kärnbränslet som till en början består av toriumisotopen Th-232. Genom neutroninfångning samt efterföljande sönderfall uppstår så småningom uran-233, som är det egentliga bränslet. Man konverterar alltså Th-232 till klyvbart U-233. På vägen dit uppstår protaktinium-233 vars benägenhet att klyvas avgör hur mycket U-233 som skapas. Utgångsmaterialet är alltså torium, som finns på jorden i större mängd än uran, och uppskattas räcka i minst hundratusen år.
Kontaktinformation
Kontakta: Andreas Oberstedt, tel. 019-30 39 92, e-post: andreas.oberstedt@nat.oru.se.
