Tema

Att vara student med annan etnisk bakgrund – hur är det?

Docent Mohammad Fazlhashemi, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, har genomfört en intervjuundersökning för att ta reda på hur studenter med annan etnisk bakgrund uppfattar sin situation.

Mohammad Fazlhashemi har egen erfarenhet av att vara annorlunda i universitetsvärlden. Han kom till Sverige som gäststudent i slutet av 1970-talet.
– Jag kände inte till de pedagogiska formerna, det krävdes en ny studieteknik och det kritiska tänkandet var något helt nytt för mig. Dessutom kom jag till ett nytt land, jag kunde inte tyda de kulturella koderna.

Mohammad ville veta om det hänt något sedan han själv var student. Eller om problemen var de samma. Många av studenterna vittnar om att de har samma problem som Mohammad.

Undersökningen ’’Möten, myter och verkligheter: studenter med annan etnisk bakgrund berättar om möten i den svenska universitetsmiljön’’, som byger på intervjuer med 22 studenter, visar att de upplever mötet med den svenska högskolan på olika sätt. Det är ingen homogengrupp och kan därför inte behandlas lika. Universitetet är inte heller en homogen miljö – det kan finnas stora skillnader mellan olika institutioner men även beroende på om studenterna läser programutbildningar eller enstaka kurser.

Problemen som studenterna stöter på kan inte heller alltid hänföras till att de har en annan etnicitet. De skiljer sig från majoriteten av svenska studenter på fler sätt. Många är i 30-årsåldern eller äldre, de har familj och inte samma intressen som de yngre studenterna. En del har bristande språkkunskaper som försvårar studierna. Generellt har de som kommit till Sverige som unga lättare för att smälta in än de som kommit i vuxen ålder.

Gemensamt för nästan alla är att de känner att de inte blir sedda som individer utan tillskrivs egenskaper utifrån sitt ursprung. Konflikterna med kurskamraterna är oftast inte stora, istället handlar det om utanförskap och om att inte bli sedd som den man är. Förundran över att kurskamrater inte hälsar när man möts på stan, att alltid bli över vid grupparbeten. Svårigheter att få kontakt. Något som de flesta av studenterna inte tolkar som uttryck för rasism utan de ser det som en ovana att möta människor från andra kulturer.

Studenterna upplevde ungefär samma svårigheter i mötet med lärare. I några enstaka fall upplevde de att det förekom kränkande attityder. Bland annat uppgav två kvinnliga studenter som bar huvudduk att lärarna undvek att ställa frågor till dem. Konflikter mellan studenter och den så kallade mellankategorin, personal som inte är lärare men som fyller en viktig funktion i utbildningen är vanliga. Mohammad mötte också andra problem.
– Det finns vissa studenter som har nedsättande attityder till kvinnor. Jag mötte en. Tyvärr är det en sida av verkligheten.

Fazlhashemi menar att en bättre inslussning av studenterna skulle kunna minska problemen.
– Trots att den här gruppen studenter funnits i 20-30 år är inte medvetenheten så stor om de speciella problem som de möter, konstaterar han. Det är onödigt att alla ska behöva uppfinna hjulet, finna strategier för att klara sina studier. Men det behövs också ordentliga spärrar så att de som inte kan språket kommer in på utbildningar som de därför inte klarar av. Det skapar problem för alla.

Kontaktinformation
Mohammad Fazlhashemi nås på:
Tel: 090 – 786 96 89
Mobil: 070-542 91 64
E-post: mohammad.fazlhashemi@idehist.umu.se

Skriften kan beställas från Universitetspedagogiskt centrum vid Umeå universitet. Kontakta Lena Sandström

Tel. 090 – 786 78 82
Fax. 090 – 786 93 55
E-post: lena.sandstrom@upc.umu.se

Att vara student med annan etnisk bakgrund – hur är det?

 lästid ~ 3 min