Tema

Rörelsehindrade barn och ungdomars möjligheter till social samvaro

I dag vet de flesta vuxna att relationer med jämnåriga och konkreta möjligheter att delta i samma aktiviteter som kompisarna är viktigt för alla barns utveckling, inte minst för de rörelsehindrade barnens.Den forskning som hittills funnits inom området fokuserar nästan uteslutande på rörelsehindrades barns situation sett ur de vuxnas perspektiv.En ny doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet tar i stället sin utgångspunkt i att försöka förstå barnens och ungdomarnas värld utifrån deras eget perspektiv.Resultatet är ny kunskap och ny förståelse för hur barnen och ungdomarna uppfattar sin värld.

Det övergripande syftet med doktorsavhandlingen Barn och ungdomar med rörelsehinder – deras uppfattning om roller, relationer och aktiviteter, är att beskriva hur barn och ungdomar med rörelsehinder själva uppfattar sina roller, relationer och aktiviteter med jämnåriga och vuxna i olika miljöer.

Doktoranden Lisa Skär som disputerar den 5 december, har i sitt forskningsarbete kunnat visa att rörelsehindret i sig och olika miljöers otillgänglighet var två faktorer som försvårade för barnen och ungdomarna att delta i aktiviteter och därmed ha relationer med jämnåriga. Att använda rullstol eller kryckor är både tidskrävande och tar mycket energi av barnen – dessutom fungerar dessa hjälpmedel inte alltid i alla miljöer.

– Det medför att barn med rörelsehinder inte alltid hinner eller kan vara aktiva deltagare i olika aktiviteter, något som ofta är förutsättningen för kamratrelationer, säger Lisa Skär.

– Relationerna mellan barn med rörelsehindrer och jämnåriga kamrater är dessutom många gånger begränsade. Rent spontana överenskommelser som ”ska du hänga med hem till mig efter skolan” fungerar ju inte om du har en färdtjänsttaxi som kommer och hämtar dig vid en exakt tid.

Många rörelsehindrade barn har svårt att få eller behålla relationer utanför familjen, många saknar en bästa vän eller en nära jämnårig kamrat. Lisa Skärs forskningsresultat visar också att denna grupp barn sällan blir inviterade att vara med i olika lekar med jämnåriga – oftast är de hänvisade till att leka med vuxna.

Lisa Skär är utbildad sjuksköterska och har bland annat arbetat på barnkliniken vid Bodens sjukhus samt med rehabiliteringsfrågor vid den arbetslivsinriktade rehabiliteringen vid Sandträsk Rehabcenter. Under två år var Lisa Skär projektledare vid Rehabiliteringsforum Norr och blev i januari 1999 registrerad som forskarstuderande vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, detta samtidigt som hon blev anställd som forskningsassistent vid dåvarande Vårdhögskolan i Boden för att arbeta med ett Rädda Barnen-finansierat projekt.
Under sin tid som doktorand har Lisa Skär varit en av deltagarna i universitetets kvinnliga forskarskola och hon har tjänstgjort vid Institutionen för hälsovetenskap i Boden där hon kommer att fortsätta att arbeta också efter disputationen.

Disputationen genomförs den 5 december klockan 10.00 vid Institutionen för hälsovetenskap i Boden. Opponent är professor Erland Hjelmqvist från Göteborgs universitet och ordförande är professor Jan Johansson från Luleå tekniska universitet.

Upplysningar: Lisa Skär, tel. 0921-75 80 90, lisa.skar@luth.se

Rörelsehindrade barn och ungdomars möjligheter till social samvaro

 lästid ~ 2 min