“Rehabiliteringsarbete lönar sig alltid”
‘- Det lönar sig alltid att rehabilitera patienter. Det som satsas i tid, personal och vårdresurser får samhället tillbaka när f.d. patienter kommer åter till arbetslivet.Det säger Margareta Leijon, socialmedicinare i Linköping som nyligen disputerat på en avhandling om sjukskrivningar och stödprogram för sjukskrivna.
En av hennes studier omfattar patienter med kroniska besvär av lättare slag. Besvären kunde vara lindrig men ständig värk, eller att vara lite för känslig eller lite för udda för att passa in på dagens slimmade arbetsplatser.
– De här patienterna var för friska för att bli förtidspensionerade, men inte friska nog att klara arbetslivet. Hälften av dem hade inte arbetat under de senaste två åren, och vården hade inte lyckats hjälpa dem trots många försök.
Det rehabiliteringsprogram man provade på socialmedicinen innebar regelbundna och långsiktiga kontakter med läkare, kuratorer och psykologer. Efter ett år var en femtedel av patienterna tillbaka i arbete, och efter fem år fortfarande en tiondel. Det är ett bra resultat med tanke på gruppens karaktär, och innebär ett nytto/kostnadsförhållande på 4.9. Rehabiliteringen gav alltså samhället tillbaka 5 gånger de satsade pengarna.
En annan studie omfattar personer med upprepade korta sjukskrivningar. Frågan var om det var medicinska eller andra skäl som låg bakom deras många sjukskrivningar. Margareta Leijon fann att det senare oftast var fallet.
– De hade vardagsproblem som ont om pengar, vantrivsel på jobbet eller i äktenskapet, trassel med barnen etc. Om sen magont eller en vanlig förkylning tillkom, så orkade de inte gå till jobbet utan sjukskrev sig, säger hon.
Även den här gruppen erbjöds kontakter med den tidigare socialmedicinska kliniken. Av dem som deltog i vårdprogrammet sa sig de flesta må bättre vid en uppföljning ett år efteråt, även om de inte angav programmet som främsta skäl till förbättringen.
Avhandlingen innehåller också epidemiologiska studier av befolkningen i Östergötland och dess sjukskrivningssiffror i förhållande till kön och yrken. Här framgår bland annat att extremt manliga arbeten som byggnadsarbete, metallarbete, måleri, polis och militär låg högst bland både kvinnor och män när det gällde sjukskrivningar för muskel- och ledbesvär. Skälet kan vara att dessa arbeten har tung belastning. Men även kvinnor på mindre extremt manliga jobb (ingenjörer, reklamare, livsmedelsarbetare m fl) och män på extremt kvinnliga jobb (socialarbetare, sekreterare) var mer sjukskrivna än andra, trots att dessa arbeten inte är lika tunga.
– Det tycks finnas ett samband mellan sjukskrivningar och att vara i minoritet i sitt yrke, oavsett yrkets karaktär, konstaterar Margareta Leijon.
Avhandlingen heter Integrating perspectives in social medicine. A study using epidemiological and clinical methods with special reference to sickness absence.
Disputationen ägde rum den 20 november med professor Gunnar Tellnes som opponent. Margareta Leijon träffas på tel 013-22 19 26, margareta.leijon@lio.se.
