Små inkomsteffekter av högskoleutbildning
I genomsnitt medför ett år på högskolan en inkomstökning på högst 1,7 procent. En treårig högskoleutbildning medför således en inkomstökning som i allmänhet understiger 5 procent. Det visar IFAU-rapporten “Do university enrollment constraints affect education and earnings?” av Björn Öckert.
Vid en jämförelse av personer med olika lång utbildning finner man ofta betydande inkomstskillnader. Det behöver dock inte bero på utbildningen i sig, utan kan bero på att personer med olika lång utbildning skiljer sig åt i andra avseenden, exempelvis medfödd förmåga och motivation. Tar man inte hänsyn till sådana skillnader finns det risk för att utbildningens effekter överskattas. Dessvärre är många av de faktorer som påverkar människors utbildningslängd svåra att mäta. Den här studien bemöter problemet genom att mäta inkomsteffekten av skillnader i utbildningslängd som uppkommit på grund av slumpmässiga inslag i antagningen till högskolan.
Antagningen påverkar utbildningslängden men inte inkomsterna
Rapporten visar att slumpmässigheten i antagningen till högskolan delvis har långsiktiga konsekvenser. De som hade tur att antas till högskolan 1982 hade i genomsnitt en fjärdedels år längre utbildning 1996 än de som hade oturen att inte bli antagna vid samma tillfälle, även när hänsyn tas till studier påbörjade efter 1982. Vad som är förvånande är att de som antogs 1982 i genomsnitt inte hade högre inkomster 1996 än de som inte antogs. Den ökade utbildningslängden för dem som kom in på högskolan 1982 har alltså inte lett till motsvarande inkomstökningar. Det visar att ett år på högskolan medför en inkomstökning på högst 1,7 procent, eller högst 5 procent för en treårig utbildning.
Bakgrund och metod
I studien jämförs personer som sökte och kom in på högskolan 1982 med personer som sökte men inte kom in. Platsbegränsningen på högskolan gör att sökande med i princip lika formella meriter i vissa fall behandlas olika, eftersom en skiljelinje dras mellan dem som uppnår respektive inte uppnår lägsta antagningspoäng. Vissa personer har tur att hamna ovanför skiljelinjen och bli antagna, medan andra har otur att hamna under och inte bli antagna. Det är alltså inte personernas medfödda förmåga eller motivation utan slumpen som avgör vem som tilldelas de sista studieplatserna. Högskoleutbildningens inkomsteffekt kan därmed mätas som inkomstskillnaden i förhållande till skillnaden i utbildningslängd mellan dem som antogs och dem som inte antogs 1982. Rapporten baseras på alla personer som sökte till högskolan via UHÄ hösten 1982, samt ett urval av personer som inte sökte. Deras utbildning och inkomster följs mellan 1981 och 1996.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Erik Mellander tel: 018-471 70 87 eller Björn Öckert tel: 001 617 253 8547 (efter kl 14.00).
