Tema

Känsla av sammanhang – om helheten och hälsan

Känslan av sammanhang, KASAM, minskar i samhället och mest bland kvinnor, yngre och personer med identifierad sjukdom. Det visar en avhandling som försvaras vid Umeå universitet av Berit Nilsson.

För varje människa torde det finnas sammanhang där just han eller hon vill höra hemma, känna till spelets regler och vara accepterad som en del i helheten. Känsla av sammanhang, KASAM, är ett sätt att studera hälsa och välbefinnande i ett salutogent (hälsobefrämjande) perspektiv, dvs. hur olika delar av livet hänger ihop, något som får konsekvenser för helheten, hälsan, det sociala livet, arbetet och familjen.

Syftet med avhandlingen var att med magbesvär som utgångspunkt studera KASAM och den salutogena modellen, varför också delar av den belyser patientens inflytande i vården. I en panelstudie med uppföljning efter fem år noterades en statistiskt signifikant minskning av KASAM totalt sett. Män och kvinnor hade likartad grad av minskning. Studien visade också att sammanhangskänslan endast var stabil hos de personer där den varit hög från början. Åldersgruppen 45-74 år och personer med identifierad sjukdom hade den största minskningen. En annan studie, som jämförde två tvärsnitt i en normalbefolkning (från det WHO-samordnade Monica-projektet) med fem års mellanrum, visade också en statistiskt signifikant nedgång av KASAM. Sänkningen var mest uttalad bland kvinnor, i den yngre åldersgruppen (25-44 år) och bland dem med en identifierad sjukdom. Personer med mångåriga magbesvär hade det lägsta medelvärdet i samtliga studier. En mer detaljerad analys visade en sänkning för kvinnor med såväl manuella som tjänstemannayrken, medan män hade en nedgång bland dem med manuella yrken. Nedgången är i linje med samhällsutvecklingen under den studerade perioden under 1990- talet med en nedmontering av delar av välfärdssamhället.

Att kartlägga hur olika faktorer relaterar till KASAM kan vara ett sätt att förstå hur politiska beslut påverkar skilda sektorer i samhället och var enskilda människor befinner sig i olika processer vid hälsa och sjukdom. Patienter med mångåriga magbesvär rapporterade överlag låg känsla av sammanhang och är uppenbarligen en grupp som borde uppmärksammas i vården. Det är väsentligt att inte bara mäta KASAM som en personlig variabel utan också se hur strukturförändringar påverkar den enskilda människan. Olika vårdgivare kan tillsammans med patienten vara öppna för att inte enbart det medicinska perspektivet utan att även patientens inflytande och sociala situation lyfts fram.

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet, och har titeln ”Vad betyder känsla av sammanhang i våra liv? Aspekter på stabilitet, kön, hälsa och psykosociala faktorer”.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Töres Theorell, Karolinska institutet, Stockholm.

Kontaktinformation
Berit Nilsson är socionom och licentiat i medicinsk vetenskap, anställd inom Umeå sjukvård. Hon kan nås på tel. 090-785 35 49, e-post: berit.nilsson@fammed.umu.se

Känsla av sammanhang – om helheten och hälsan

 lästid ~ 2 min