Artikel från Stockholms universitet
30 september 2002

Nietzsches fråga efter livets mening

Att Nietzsche var en lidelsefull tänkare, som tidigt drabbades av Kants kritiska filosofi och såg kunskapens inneboende begränsningar som det stora predikamentet för den moderna människan, visar litteraturvetaren Fredrik Agell i sin doktorsavhandling, som han i dagarna lägger fram vid Stockholms universitet. Agell har läst Nietzsches publicerade brev, föreläsningar och arbetsnotiser.

Blott konsten, hävdar Nietzsche, förmår rättfärdiga och göra tillvaron meningsfull; men ej den “sköna” och “intresselösa” bildkonsten, utan den tidigantika konsten, det vill säga dansarens och rapsodens extatiska konst, som katharsiskt frigör inre spänningar och framkallar en paradoxal estetisk lust i den tillvaro som annars är fasansfull och kännetecknad av ett meningslöst lidande. Avhandlingen innehåller också en receptionshistorisk avdelning, med speciell tyngdpunkt på Heidegger och de dekonstruktiva Nietzscheläsningarna, och ett appendix, där Fredrik Agell en gång för alla söker göra upp med uppfattningen att Nietzsche skrev ett systematiskt “huvudverk” med titeln Der Wille zur Macht.

Doktorsavhandlingens titel: Frågan efter livets mening. Om kunskap och konst i Nietzsches tänkande. Med en tysk sammanfattning. Brutus Östlings bokförlag Symposion, 418 s. Eslöv 2002, ISBN 91-7139-581-4.

Disputationen äger rum i hörsal 8, hus D, Frescati, fredag 4 oktober kl. 10.00. Opponent är professor Svante Nordin, Lunds universitet.

Fredrik Agell kan nås på tfn 018-10 41 18 alt. 0709-95 06 79 eller e-post fredrik.agell@swipnet.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera