Vanligt med kvarstående besvär efter nyckelbensbrott
Mer än 40% av patienter som brutit nyckelbenet har kvarstående besvär tio år efter frakturtillfället och det är betydligt fler än man tidigare trott. Det är ett av de resultat Jan Nowak presenterar i sin avhandling om förekomst, förlopp och behandling vid nyckelbensbrott.
I Sverige opererar man oftast inte nyckelbensbrott medan man i många andra länder har inställningen att operativ behandling ofta är att föredra. Det finns alltså ett klart värde av bra studier inom detta område för att bättre belysa denna skada samt skapa förutsättningar för bästa möjliga behandling.
Jan Nowak har i sitt avhandlingsarbete studerat olika aspekter på nyckelbensbrott eller klavikelfrakturer. Studien omfattar 245 patienter från åren 1989-91 vilket är samtliga patienter bosatta inom Uppsala län som under de åren ådragit sig ett nyckelbensbrott. Samtliga patienter följdes upp 10 år senare för kartläggning av långtidsresultat.
Projektet är ur många aspekter unikt eftersom det innefattar en stor grupp patienter som konsekvent behandlats på samma sätt och som också följts under ett decennium. I ett av avhandlingens delarbeten redovisar Jan Nowak naturalförloppet vid ickeoperativ behandling från skadan fram till sex månader senare hos de 245 patienter som ingår i projektet. Resultaten ger bland annat en bättre bild än tidigare när det gäller risken för felläkning och utebliven läkning efter denna typ av fraktur.
Resultaten av uppföljningsstudien 10 år efter skadan visar att mer än 40% av patienterna har någon form av kvarstående besvär ett decennium efter frakturtillfället. Andelen med kvarstående besvär är alltså betydligt större än vad man tidigare trott. I samarbete med statistiker har man i detta arbete kunnat beskriva ett stort antal faktorer som har betydelse för risken för kvarstående men efter ett nyckelbensbrott. Med dessa data som underlag kommer man framledes att kunna erbjuda mer differentierad behandling som förhoppningsvis innebär mindre risk för kvarstående men.
Jan Nowak har också studerat nervpåverkan efter nyckelbensbrott, en relativt ovanlig komplikation som ger symtom först sedan frakturen läkt. Många patienter blir antingen missförstådda eller bemötta med inställningen att det inte går att göra något åt. Jan Nowak visar på förekomsten av denna komplikation men även på svårigheten att med neurofysiologiska metoder ge en objektiv bild av problemet. Det viktigaste resultatet är ändå att Jan Nowak visar att man genom operation kan bota utvalda patienter med denna komplikation.
I sitt avhandlingsarbetet beskriver Jan Nowak också två olika operationsmetoder vid nyckelbensbrott som inte läkt normalt. I cirka 7% av nyckelbensbrotten sker inte normal läkning utan det bildas vad man kallar en pseudoartros eller non-union. Detta kan man åtgärda med hjälp av bentransplantation samt fixation. Resultaten visar att inre fixation med en rekonstruktionsplatta är att föredra jämfört med yttre fixation.
Uppföljningsstudien belönades i februari i år vid Amerikanska ortopedföreningens årsmöte i Dallas, USA, med det mest prestigefyllda pris som finns inom klinisk axelforskning – “The Neer Award”. Det är blott andra gången i historien som en forskare utanför den amerikanska kontinenten får priset.
Avhandlingens titel: Clavicula Fractures – Epidemiology, Union, Malunion, Nonunion. Disputationen äger rum fredag 4 oktober kl. 13 i Stiftets hus, Dragarbrunnsgatan 71. Opponent är docent Lennart Hovelius, Ortopedkliniken, Gävle lasarett.
Kontaktinformation
Jan Nowak kan nås på telefon 018-611 00 00 vx alt 0709-69 90 7 eller via e-post jan.nowak@skulderkliniken.se
