Artikel från Mälardalens universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

18 september 2002

Så lär sig barn att läsa – lättast för dem som är bra på att prata

Lågstadiebarn som har ett rikt språk när de talar har det också lättare att lära sig att läsa. En studie om barns läsutveckling, som gjorts av en forskare på Mälardalens högskola, visar även att skolan ofta förväntar sig att föräldrar till lässvaga barn ska ta ett stort ansvar för läsutvecklingen.

Titeln på avhandlingen är ”Läsutveckling i ett helhetsperspektiv – Fjorton barns läsutveckling under första och andra skolåret” Författare är Margareta Sandström Kjellin. Författare är Margareta Sandström Kjellin, universitetsadjunkt i specialpedagogik vid Mälardalens högskola i Västerås. Disputationen sker vid Stockholms universitet i sal G, Biologihuset, Svante Arrhenius väg 16, Frescati, fredag 20 september 2002, kl.10.00

Syftet med studien är att beskriva barns läsutveckling och omständigheter som antas ha betydelse för denna utveckling. En mångfaktoriell modell används: både faktorer hos barnet och faktorer i omgivningen studeras.

Det antas att läsutvecklingen påverkas både av barnets förmågor och av omgivningsfaktorer. Fjorton barn undersöks i en fallstudie. Barnens fonologiska medvetenhet, ordavkodningsförmåga, talspråkliga förmåga, kognitiva ickeverbala förmåga och grad av tvåspråkighet bedöms. Barnens föräldrar intervjuas i syfte att få reda på ”hemmets läroplan”, hemmets kultur och föräldrarnas pedagogiska kunnande.

I skolan filmas en undervisningssituation, i vilken kommunikationen mellan läraren och eleven studeras; intressefokuset är om denna kommunikation är vertikal, horisontell eller pseudohorisontell (verbalt och/eller ickeverbalt). Den mångfaktoriella analysen är kvalitativ.

Viktiga resultat var att många av de goda läsarna använde ett avancerat talspråk, medan de svaga läsarna använde ett enkelt talspråk. Skolan förväntade sig att föräldrarna skulle kontrollera barnens läsning hemma. Föräldrarna till de svaga läsarna kunde inte fullgöra denna förväntan, eftersom deras barn inte kunde läsa på egen hand. Dessa föräldrar förväntades alltså, i praktiken, lära sina barn att läsa. De andraspråksinlärande barnen utvecklade inte sin läsförmåga lika snabbt som de enspråkiga barnen.

En övergripande slutsats i denna avhandling var att skolan lade en stor börda på föräldrar som hade barn med läs- och skrivsvårigheter.

Margareta Sandström Kjellin nås på tel 073 – 96 467 82. En offentlig föreläsning med Margareta kommer att hållas onsdag 2 okt kl. 17.00 – 18. 30 i Alfasalen Mälardalens högskola i Västerås

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera