Utveckla läsundervisningen i skolan
En undersökning av läsutvecklingen hos barn som går sina första två år i skolan pekar på hur läsundervisningen i skolan kan förbättras. Margareta Sandström Kjellin har undersökt läsutvecklingsnivån hos 44 barn. Bland dessa 44 barn har hon valt ut sju mycket goda läsare och sju mycket svaga läsare och gjort en närmare studie av dessa barns läsutveckling och omständigheter som antas ha betydelse för barnens läsutveckling. Studien redovisar hon i sin doktorsavhandling som hon i dagarna lägger fram vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Margareta Sandström Kjellin har undersökt omständigheter hos barnen, i hemmet och i skolan. Hon har undersökt barnens språkliga medvetenhet, ordavläsningsförmåga, talspråkliga förmåga och tvåspråkighetsnivå (för de barn som har annat modersmål). Barnens föräldrar har intervjuats om sin inställning till skolan och om hur de hjälper sina barn med läsläxan. I skolan har en situation videofilmats: när barnen läser upp sin läsläxa. Vid analys av denna filmade situation kunde Margareta Sandström Kjellin fastställa interaktionen mellan lärare och elev var. Det visade sig att inte något av de undersökta fjorton barnen i denna situation möttes av en läsundervisning där man efterfrågade elevens upplevelse av omvärlden. I några fall var dock situationen sådan att läraren strävade efter att åstadkomma en undervisning för att tillvarata elevens upplevelser, men läraren lyckades inte riktigt åstadkomma en sådan undervisningssituation.
Skolan förväntade sig att alla föräldrar skulle hjälpa sina barn med läsläxorna. Om barnet inte hade några svårigheter fungerade detta, men föräldrar till lässvaga barn kunde inte uppfylla denna förväntan från skolan, eftersom barnen inte kunde läsa på egen hand. Konsekvensen blev att föräldrarna i praktiken förväntades undervisa sina barn i läsning. De barn som redan vid skolstarten var mycket duktiga läsare “lärde sig själva” att läsa och deras föräldrar hade i många fall mycket goda pedagogiska kunskaper och kunde därför hjälpa sina barn. De barn som hade ett annat modersmål än svenska förbättrade inte sin läsning lika mycket som de övriga barnen. Dessa barn uppvisade också ett beteende som avvek kulturellt genom att de, framför allt med kroppsspråket, visade att de inte kände samhörighet med läraren.
Doktorsavhandlingens titel: Läsutveckling i ett helhetsperspektiv – fjorton barns läsutveckling under första och andra skolåret
Disputationen äger rum fredag 20 september kl. 10.00 i sal G, Arrheniuslab., Svante Arrhenius väg 16, Frescati. Opponent är professor Karin Taube, Mitthögskolan, Härnösand.
Margareta Sandström Kjellin kan nås på telefon 021 – 29 031 eller 0739-64 67 82, e-post mskjellin@hotmail.com
