Kvalitetsutveckling lönar sig visar ny studie i Luleå
En färsk undersökning, genomförd av Jonas Hansson och Henrik Eriksson vid Avdelningen för kvalitetsteknik & statistik vid Luleå tekniska universitet, visar att de svenska organisationer som framgångsrikt lyckats införa och arbeta med offensiv kvalitetsutveckling, kan uppvisa klart bättre ekonomiska resultat är en kontrollgrupp kopplad till branschindex.
I undersökningen studeras de företag som antingen erhållit den nationella “Utmärkelsen Svensk Kvalitet” som organiseras av Institutet för Kvalitetsutveckling, eller någon regional eller företagsintern kvalitetsutmärkelse. Till de regionala utmärkelserna hör den för Norrbotten och Västerbotten gemensamma Utmärkelsen Kvalitet i Norr, som årligen organiseras av Avdelningen för kvalitetsteknik & statistik vid Luleå tekniska universitet i samverkan med ALMI Företagspartner i de båda länen.
Gruppen av utmärkelsemottagare har jämförts dels med ett branschindex och dels med den organisation man ser som sin huvudkonkurrent. Två perioder ingår i undersökningen av Jonas Hansson och Henrik Eriksson. Dels har man studerat en implementeringsperiod, vilken omfattar de tre år som ligger närmast före det år man lämnade in ansökan om att få utmärkelsen, och dels en mognadsperiod, som består av de tre därpå följande åren.
– Under implementeringsperioden kan man inte se lika tydliga skillnader mellan utmärkelse-mottagare och kontrollgruppen i form av branschindex i ekonomiska termer som vid en jämförelse under mognadsperioden, säger Henrik Eriksson.
– Det kan grovt tolkas som att kostnaderna för implementeringen är ungefär lika stora som de vinster man får under denna period. Däremot kan vi se en tydlig tendens till bättre ekonomiska resultat vad gäller exempelvis omsättning, antal anställda och vinstmarginal under mognadsperioden till utmärkelsemottagarnas fördel.
– Jämförelsen med konkurrenterna visar inte samma tydliga tendens. Det kan förmodligen förklaras med att flera av konkurrenterna faktiskt arbetat med offensiv kvalitetsutveckling även om de inte ansökt om eller fått någon utmärkelse. Vi vet till och med att det är så i några fall. Att även företag som ingår i branschindex arbetat med offensiv kvalitetsutveckling får inte samma genomslag då flera företag ingår i detta index, säger Jonas Hansson.
Sammantaget visar studien att lönsamheten blir bättre för företag som lyckats genomföra kvalitetsutveckling och därmed fått en kvalitetsutmärkelse.
– Detta bör dämpa debatten kring att stora satsningar inom kvalitetsområdet är kostsamt och leder till personalnedskärningar, tillägger Jonas Hansson.
– Det finns några internationella undersökningar som rör kopplingen mellan kvalitetsutveckling och lönsamhet, säger professor Bengt Klefsjö. En amerikansk undersökning, som det ofta hänvisas till, visar ungefär samma tendenser som den som Jonas och Henrik nu genomfört för svenska organisationer.
– Företag som erhållit någon av de amerikanska kvalitetsutmärkelserna visar bättre lönsamhet än “genomsnittsföretaget”. En annan sådan undersökning görs av NIST (National Institute of Standards and Technology) i USA, där man jämför börskursens utveckling hos de företag som får den amerikanska utmärkelsen Malcolm Baldrige National Quality (motsvarigheten till Utmärkelsen Svensk Kvalitet) med Standard & Poor 500. Den visar att kursen utvecklas bättre för utmärkelsemottagare. Men detta är den första undersökningen som rör svenska företag och den har redan innan den är publicerad i sin helhet rönt stor uppmärksamhet, säger Bengt Klefsjö.
Kontaktinformation
Upplysningar: Jonas Hansson, tel 0920-49 23 77 eller Henrik Eriksson, tel 0920-49 17 20
