Svenska forskare i fronten när trädgener kartläggs
Först var det virus och bakterier som fick alla sina gener, dvs sitt genom, kartlagt. Sedann kom bland annat jäst, bananfluga, backtrav och i fjol blev människans hela genom färdigt. Nu tar sig genforskarna an jordens största levande varelser – träden och svenska forskare leder utvecklingen.
Kan man kartlägga hela genomet går annan forskning sedan snabbare. Färdigställandet av människans genom hjälper t ex läkemedelsforskningen. Träd har en stor betydelse för människan som producenter av brännved och råvara till pappers- och byggnadsindustri, men också det syre vi andas samt som storkonsumenter av de växthusgaser som hotar klimatet på jorden. Skogsindustrin är Sveriges största nettoexportindustri, och har en oerhörd betydelse för Sveriges ekonomi. När nu ett trädgenom skall kartläggas har man valt poppel, ett trädsläkte där asp ingår.
Forskare inom Umeå Plant Science Center (UPSC) och KTH Genome Center inledde 1997 ett samarbete som utvecklats till världens största akademiska trädgenomprojekt. Över 50 personer arbetar i dag i projektet. Man har letat fram kanske hälften av poppelns gissningsvis 40 000 gener. När nu USA:s energidepartement beslutat sig för att satsa 40 miljoner dollar på att kartlägga poppelns alla gener kommer detta den svenska forskargruppen till godo och ett samarbete har inledds mellan de svenska och amerikanska forskarna samt en kanadensisk forskargrupp.
-Teknikerna i de olika projekten kompletterar varandra, berättar docent Stefan Jansson, UPSC.
-Vi kan med vårt sätt att leta (s k EST-sekvensering) aldrig hitta alla poppelns gener, men de amerikanska forskarna kan å andra sidan inte identifiera alla sina gener utan våra data. Vi har också producerat egna “microarrays” eller “DNA chips”, d v s glasskivor med generna på som kan användas för att studera när generna är på- och avslagna. Detta gör att vi inte bara kartlägger generna, vi kan också studera hur de samverkar för att skapa ett träd, säger Stefan Jansson.
-Vi tror inte det finns någon växt- eller djurart där en enda forskargruppering själva har tagit fram en mer omfattande microarray säger professor Joakim Lundeberg, KTH.
Inga andra forskare i världen har microarrays för poppel. De svenska forskarna ligger här två år före sina amerikanska och kanadensiska kollegor och får därför nu många anbud om samarbeten.
– Detta visar att vi satsade rätt när vi startade detta projekt som nu utgör kärnan i UPSC:s verksamhet. Efter fem års hårt arbete har vi nu nått en unik position i forskarvärlden. Med kunskap om alla poppelns gener kan vi lättare förädla andra träd, till exempel sälg och vide som används i energiskogsbruk, och på längre sikt även barrträd, säger professor Göran Sandberg, UPSC.
De deltagande forskarna har, med stöd av teknikbrostiftelsen, startat ett Spin-off företag, SweTreeGenomics, för att ta vara på de upptäckter som skulle kunna vara kommersiellt intressanta. Vi tror att detta bara är början på en helt ny inriktning för skogsindustrin berättar Petter Gustafsson, VD för SweTreeGenomics.
UPSC är en centrumbildning bestående av institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet och institutionen för skoglig genetik och växttfysiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Genomprojektet vid UPSC leds av en styrgrupp bestående av Docent Rishi Bhalerao, SLU, Docent Stefan Jansson, UmU, Dr Jan Karlsson, UmU, och Professor Ove Nilsson, SLU som sammankallande. Arbetet vid KTH Genome Center leds av professor Joakim Lundeberg.
Se även www.upsc.nu
Kontaktinformation
Stefan Jansson, UPSC, inst. för fysiologisk botanik, Umeå universitet, tel. 090-786 53 54, e-post: Stefan.Jansson@plantphys.umu.se
Ove Nilsson, UPSC, inst. för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU Umeå, tel. 090-786 9082, e-post: Ove.Nilsson@genfys.slu.se
Joakim Lundeberg, KTH Genome Center, tel. 08-5537 8327, e-post: joakim.lundeberg@biotech.kth.se
