Fossila tallar används för att mäta forntida nederbördsmängder
För första gången presenteras en klimatserie baserad på trädringar från Jämtlandsfjällen, som visar hur sjönivåer har varierat från år 5 000 f Kr tills idag. Utdöenden av sjönära tallskogar bekräftar höjda vattennivåer som beror på ökad nederbörd. Hur dessa förhållanden hänger ihop med globala klimatförändringar avslöjas i en doktorsavhandling i naturgeografi vid Stockholms universitet .
Fossila tallar används för att mäta forntida nederbördsmängder
För första gången presenteras en klimatserie baserad på trädringar från Jämtlandsfjällen, som visar hur sjönivåer har varierat från år 5 000 f Kr tills idag. Utdöenden av sjönära tallskogar bekräftar höjda vattennivåer som beror på ökad nederbörd. Hur dessa förhållanden hänger ihop med globala klimatförändringar avslöjas i en doktorsavhandling i naturgeografi vid Stockholms universitet .
– Slumpen gjorde att vi hittade de första gamla döda tallarna i Hanvedsmossen, strax söder om Stockholm, säger doktoranden Björn Gunnarson.
Industriell torvbrytning hade öppnat upp mossen och på några meters djup fanns en hel skog med tall (Pinus Sylvestris) bevarad. Tallstammarna analyserades och det visade sig att träden var upp till 3 700 år gamla och levde och dog under en period av 200 år.
Resultaten indikerade att tallarna började växa när det var varmt och torrt klimat men dog ut när det blev kallare och fuktigare – samtidigt som torvmossen bildades.
Inom trädringsforskning med klimatinriktning (dendroklimatologi) mäter man trädens årsringar, vars tjocklek främst påverkas av nederbörd och sommartemperatur. Träden växer bättre under varma torra somrar och sämre under kalla fuktiga perioder. Detta mönster syns i trädringarna som bevaras även efter att träden har dött. Om dessutom stammen ligger i en mosse eller under vatten sker förmultningen mycket långsamt och gamla döda träd kan användas till att rekonstruera klimatet bakåt i tiden. Förutom trädringar är det få andra klimatarkiv som kan ge klimatinformation med årlig upplösning.
Tyngdpunkten i avhandlingen ligger på arbeten gjorda kring sjön Håckren i Jämtlandsfjällen. Över 800 prover från döda tallar som hittats i fjällsjöar och högmossar har analyserats och jämförts med andra klimatdata från resten av Skandinavien. Mönstret i variationerna i de jämtländska trädringarna återspeglas över en större region i Skandinavien. I avhandlingen föreslås därför att de gamla döda tallarna är representativa som indikatorer för variationer i nederbörden.
Doktorsavhandlingens titel: Holocene Climate and Environmental Fluctuations from Subfossil Pines in Central Sweden.
Disputationen äger rum torsdag 30 maj, kl. 10:00, i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 8. Frescati. Opponent är prof. Mike Baillie, Queen’s University, Belfast, Nordirland
Björn Gunnarson kan nås på tfn. 08-16 47 68 eller e-post: bjorn.gunnarson@natgeo.su.se
.
