Svensk profilfråga granskas: Att förebygga konflikter – från ord till handling
Idén om att förebygga väpnade konflikter har varit en utrikespolitisk profilfråga i Sverige under hela 1990-talet. Sverige har varit en av de pådrivande aktörerna och bidragit till att föra upp frågan på den internationella dagordningen. Statsvetaren Annika Björkdahl vid Lunds universitet disputerar den 24 maj på en avhandling där hon analyserar hur Sverige har lyckats driva denna profilfråga.
I början av 1990-talet fick idén om att förebygga väpnade konflikter förnyad aktualitet till följd av det växande antalet inomstatligakonflikter som blossade upp.
– Att sprida idén om att förebygga väpnade konflikter och konstruera en “konfliktförebyggande norm” har passat väl in i den övergripande svenska utrikespolitiken. Den har traditionellt vägletts av en internationalistisk vision med starkt stöd för multilaterala lösningar, internationella normer och fredlig konfliktlösning, säger Annika Björkdahl.
I sin avhandling “From Idea to Norm? Promoting Conflict Prevention”, analyserar Annika Björkdahl hur Sverige har sökt profilera sig på den internationella arenan genom att driva frågan om att det internationella samfundet bör agera förebyggande för att förhindra att väpnade konflikter uppstår.
– För en småstat med begränsade maktresurser, men med stora utrikespolitiska ambitioner, är det viktigt att försöka göra sin röst hörd och få inflytande. Under det kalla kriget sökte Sverige profilera sig som internationell medlare, kritiker och brobyggare. När det kalla kriget tog slut krävdes en anpassning och en revidering av den svenska utrikespolitiska identiteten, förklarar hon.
Att stödja en framväxande idé om att förebygga väpnade konflikter var ett sätt att påverka hur den internationella ordningen för 2000-talet skulle utformas. Men, som en erfaren FN-diplomat konstaterade med anledning av den svenska retoriken i FN, “talk is cheap”. När Sverige bidrog med trupp till den förebyggande FN-operationen i Makedonien 1992-99 var det dock bevis på att orden också kunde omsättas i handling.
Idén om att förebygga väpnade konflikter har varit en profilfråga för svensk utrikespolitik under hela 1990-talet, vilket inneburit att den varit blocköverskridande. Som utrikesminister presenterade Margaretha af Ugglas idén som ett alternativt sätt för det internationella samfundet att hantera det växande antalet inomstatliga konflikter. Lena Hjelm-Wallén, starkt stödd av dåvarande kabinettssekreteraren Jan Eliasson, lyfte fram konfliktförebyggande som en profilfråga i svensk utrikespolitik. Även under Anna Lindh har denna linje följts och frågan drivits framåt framför allt i EU.
_____________________________________________________________
Annika Björkdahl är verksam vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Hon har även tjänstgjort som säkerhetspolitisk forskare vid Utrikespolitiska institutet och arbetat på Utrikesdepartementets idé- och analysgrupp, samt UD:s sekretariat för konfliktförebyggande verksamhet.
Disputationen äger rum den 24 maj 2002, Edens hörsal, Statsvetenskapliga institutionen, Paradisgatan 5. Opponent är Espen Barth Eide, Norska utrikespolitiska institutet, Oslo.
Annika Björkdahl träffas på tel 046/222 0162, mobil 070-6977844
e-post Annika.Bjorkdahl@svet.lu.se
Kontaktinformation
Solveig Ståhl
Informationsenheten, Lunds universitet
tel 046/222 70 16
solveig.stahl@info.lu.se
