Ny kunskap om blågröna alger i Östersjön!
Blomningar av ofta giftiga blågrönalger (cyanobakterier) återkommer varje sommar i Östersjön. Dessa organismer har en unik förmåga att utnyttja luftens kvävgas som näringskälla, så kallad kvävefixering. Genom denna process tillför blågrönalgerna kväve inte bara till sig själva utan göder också hela ekosystemet med kväve.
Blomningar av ofta giftiga blågrönalger (cyanobakterier) återkommer varje sommar i Östersjön. Dessa organismer har en unik förmåga att utnyttja luftens kvävgas som näringskälla, så kallad kvävefixering. Genom denna process tillför blågrönalgerna kväve inte bara till sig själva utan göder också hela ekosystemet med kväve.
Jakob Walve vid Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, presenterar i sin avhandling resultat som visar att blågrönalgerna i Östersjön fixerar mycket mer kväve än man tidigare trott! Genom kvävefixeringen tillförs Östersjön söder om Åland under några sommarmånader kväve motsvarande 25-50 procent av den årliga tillförseln via floder och nederbörd. Det är alltså viktigt att ta hänsyn till kvävetillförseln från blågrönalgerna när man vidtar åtgärder för att begränsa övergödningen av Östersjön. Blågrönalgerna ska dock inte enbart ses som ett problem. Deras gödning av vattnet sker under en period då fiskyngel växer till sig och kan på så sätt vara bra för fiskproduktionen i Östersjön.
Genom att lagra upp stora mängder av näringsämnet fosfor i cellerna tidigt på säsongen kan blågrönalgerna växa till under sommaren när fosfortillgången är lägre. Fosforinnehållet minskar sedan när de tillväxer. När de är som mest förekommande (vanligen i juli-augusti) är innehållet av fosfor mycket lågt i cellerna. De använder därför mycket mindre fosfor än man tidigare räknat med, vilket är viktigt att ta hänsyn till i modeller som beskriver hur Östersjön påverkas av utsläpp av näringsämnen.
Det låga fosforinnehållet i blågrönalgerna vid slutet av blomningen tyder på att deras tillväxt begränsas av tillgången på fosfor. De skiljer sig därför från andra alger i Östersjön som huvudsakligen är kvävebegränsade. För att minska över-gödningen av Östersjön måste därför både kväve- och fosfortillförseln reduceras.
Doktorsavhandlingens titel: Nutrient limitation and elemental ratios in Baltic Sea plankton
Disputationen äger rum fredag 3 maj kl. 10.00 i Sal G, Arrheniuslaboratorierna, Svante Arrhenius väg 16, Frescati. Opponent är professor Karin Lochte, Institute for Marine Research,University of Kiel, Tyskland.
Jakob Walve kan nås på telefon 08-16 17 30 (Institutionen för systemekologi, Stockholms Universitet, 106 91 Stockholm), e-post: jakobw@system.ecology.su.se