Majoriteten av ungdomsbrottslingar med svår psykosocial problematik” är psykopater

Det första vårdhemmet för ungdomsbrottslingar instiftades 1839 (Råby räddningsinstitut). Många av de pojkar som vårdades där ansågs vara psykopater, “psykiskt abnorma och vanartiga”. Under första delen av 1900-talet har psykopatibegreppet gått igenom ett antal skepnader. Ibland ansågs det så pass fult att man försökte begrava begreppet.När det har gått för långt tar staten ifrån föräldrarna rätten att uppfostra sina gravt kriminella ungdomar och överlämnar dem för vård hos Statens Institutionsstyrelse, SiS.

Anna Dåderman har analyserat personligheten hos manliga ungdomar “med svår psykosocial problematik” som vårdats på s.k. §12-hem enligt lagen om tvångsvård (LVU). Resultaten redovisar hon i sin avhandling som hon lägger fram vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon anser att vården av ungdomsbrottslingar sedan många decennier varit influerat av flummiga idéer: felet till ett brottsligt beteende ansågs ligga i uppväxtmiljön, hos familjen, bostadsorten eller hos samhällsstrukturen. Dessa idéer vårdas ömt av SiS i form av miljöterapi. Unga brottslingar får många kramar av gosiga tanter från landsorten, eftersom det antas att dessa gossar fick för lite kärlek när de var små. Enligt gamla arbetartraditioner lär de sig hut genom att tälja smörknivar och ibland skickas de på seglingsresor. Men dessa behandlingsmetoder verkar inte hjälpa, ungdomarna återfaller i missbruk och nya brott.

Avhandlingen är baserad på flera delstudier; ungdomsbrottslingar jämförs med vanliga unga män och även med stridspiloter under utbildning, de använda instrumenten analyseras grundligt, förekomsten av psykopati med hjälp av modern diagnostik (Hare Psychopathy Checklist – Revised, PCL-R) kartläggs och olika personlighetsprofiler tas fram med hjälp av avancerad statistik

Omkring 60% av de undersökta ungdomarna uppfyller kriterierna för psykopati (PCL-R). Eftersom forskning visar att miljöterapi leder till försämring vid behandling av vuxna psykopater bör den nuvarande vården på §12-hem utvärderas och förnyas. Jämfört med vanliga “Svensson” visar de undersökta ungdomarna ett avvikande personlighetsmönster som tyder på psykologisk eller psykiatrisk sårbarhet. De skiljer sig från stridspiloter i sin bristande förmåga att se sitt eget handlande med andras ögon. De är mer impulsiva och visar tendens till somatisk ångest och har ett utpräglat behov att umgås med andra. De är dock inte intresserade av seglingsresor. Sju olika grupper av ungdomar med avseende på personlighetsprofil kunde urskiljas, vilket borde ha betydelse för differential behandling.

Doktorsavhandlingens titel: Personality traits and psychopathy (PCL-R) in male juvenile delinquents

Anna Dåderman kan nås på tfn 070-491 14 13, e-post: amd@psychology.su.se eller annamd@tiscali.se