I globaliseringens skuggor

För trettio år sedan var Batam en okänd indonesisk ö, precis på gränsen till Singapore. Sedan dess har öns befolkning skjutit i höjden, från 3 000 till en halv miljon. Som del av den s.k. “tillväxttriangeln,” en transnationell ekonomisk zon som binder samman Batam, den malaysiska provinsen Johor och Singapore, har Batam blivit en källa till billig arbetskraft för multinationella företag. Samtidigt har prostitution snabbt utvecklats, som lockar singaporeanska turister över gränsen till Batam. Idag täcks ön av ett myller av fabriker och illegala bostadsområden, men även golfbanor och bordeller. I motsatt riktning, från Batam, smugglas allt fler indonesier över gränsen till Malaysia och Singapore, där de kan tjäna betydligt mer än i Indonesien.

Till skillnad från många tidigare antropologiska studier, som har handlat om relativt stabila platser som har ansetts ha en relativt avgränsad kultur, präglas Batam av rörlighet och instabilitet. Hur skall man beskriva en sådan plats? Hur skall man behandla förhållandet och spänningen mellan ekonomisk globalisering, statlig makt och individuell erfarenhet?

Det här är några av de frågor som Johan Lindquist ställer i den avhandling han i dagarna lägger fram vid Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet. I avhandlingen, som grundas på 15 månaders fältarbete mellan 1997 och 1999, diskuterar han den historiska förändringen av ön Batam och hur indonesiska migranter och singaporeanska turister upplever platsen idag.

Doktorsavhandlingens titel: The Anxieties of Mobility: Development, Migration, and Tourism in the Indonesian Borderlands

Disputationen äger rum fredag 18 januari kl. 10.00 i hörsal 7, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Patricia Spyer, Universitetet i Leiden, Nederländerna.

Johan Lindquist kan nås på tfn. 08-16 22 27 (Stockholms universitet, Socialantropologiska institutionen, 106 91 Stockholm), e-post: johan.lindquist@socant.su.se