Tema

Långvarig stress kan ge bukfetma

Störningar i stressystemet kan vara orsaken till bukfetma och därmed tillhörande sjukdomsrisker, enligt en avhandling från Sahlgrenska akademin. Behandling med antidepressiva läkemedel kan mildra dessa störningar.

I studien ingick medelålders, bukfeta män. Forskarna förväntade sig att kortisolinsöndringen skulle vara störd, dels p g a resultat från tidigare studier, dels p g a att själva bukfetman i sig kan ses som ett kvitto på
långvarigt kortisolöverskott. Det visade sig att inte enbart regleringen av kortisol, utan även regleringen av katekolaminer (adrenalin och noradrenalin), är störd hos bukfeta.

Kortvarig stress aktiverar kroppens stressystem, kortisol och katekolaminer frisätts, vilket resulterar i höjt blodsocker, ökad fettkoncentration i blodet, omdistribution av blodet till skelettmusklerna, ökat blodtryck och
ökad hjärtfrekvens. Långvarig stress, däremot, tycks orsaka störningar i regleringen av stressystemet, vilket kan leda till bukfetma, insulinresistens, blodfettsförsämringar och blodtrycksökning, sammantaget kallat ”det metabola syndromet”.

De neurohormonella avvikelserna vid bukfetma påminner om de man ser vid depression. Vid depression normaliseras dessa avvikelser vid framgångsrik antidepressiv behandling. Med den bakgrunden gjordes försök med behandling av bukfeta män med ett SSRI-preparat (antidepressivt läkemedel). Trots att
varken kroppsvikt eller midjemått minskade så visade det sig att den störda kortisolfrisättningen normaliserades, katekolaminfrisättningen minskade, blodsockervärden förbättrades och hjärtfrekvensen minskade. Sannolikt
minskar därmed risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes.

Denna forskning anknyter starkt till begreppet
”utbrändhet”. Vårt stressystem är avpassat för snabb aktivering, men även snabb återgång till viloläge när stressen upphör. Detta var en ändamålsenlig reaktion för
stenåldersmänniskan som snabbt blev beredd på strid eller flykt när ett vilt djur eller fienden kom rusande. Idag har vi med största sannolikhet samma stressystem, men stressen är inte längre kortvarig och greppbar, utan av mera långvarig och diffus karaktär. Långvarig stress kan alltså, förutom depression, även leda till kroppsliga symtom och sjukdomar.

Leg läkare Thomas Ljung, tel 031-342 39 53, fax 031-82 65 40, thomas.ljung@hjl.gu.se

Handledare: Professor Per Björntorp
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Stress system function in abdominal obesity. The hypothalamic-pituitary-adrenal axis and the sympathetic nervous system in middle-aged men.
Avhandlingen försvarades onsdagen den 21 november.


Carina Elmäng, informatör, Sahlgrenska akademin
tel 031-773 35 77, fax 031-82 58 92, mobil 0708-77 33 57

Långvarig stress kan ge bukfetma

 lästid ~ 2 min